Aftonbladet – 2 mars 1857, sida 2

— Vi fästa våra läsares upmärksamhet på den intressanta diskussion, som i borgareståndets aftonplenum förliden lördag förekom och för hvilken redogörelse finnes på ett annat ställe i dagens n:r. Frågan var visserligen i sig sjelf af jemförelsevis mindre vigt; den rörde en eftergift af något öfver 100,000 rdr rmt, utgörande det från rotehållarne eller soldaterne vid indelta infanteriet nu utgående bidrag till soldatbeklädnadens anskaffande och underhåll; men man kom: under diskussionen härom äfven att behandla en lifsfråga för svenska jordbruket — frågan om grundskatternas afskaffande, Oväntadt nog, fick man i detta plenum höra en. af ståndets utmärktaste, upplystaste och mest frisinnade representanter, hr Henschen, uttala den utnötta frasen, att denna fråga endast skulle vara ett politiskt agitationsmedel; isammanhang hvarmed hr Henschen framkom med det besynnerliga. påståendet, att kronan i jorden skulle ega en sakrätt.. Då kronan, enligt 17 kap. 6 bandelsbalken, för afgäld af. fast egendom endast eger företride till samrmb jord för 3 års räntor; då vidare lagen i 17. kap. 4-6 jordabalken stadgar att, om skattehemman går till salu och köparen derå vinner laga fasta, den, som räntan eger, ingen talan hari å sjelfva jorden, utan söke annan bondans egendom, så måste detta klart nog bevisa, att kronan till skattejorden icke eger någon sakrätt, så vida man annars härmed menar romarnes jus in re aliena, eller en rättighet, som någon eger i afseende på en saky h vilken rättighet han kan göra gällande möt hvilket rättssubjekt som helst. Detta förbigicks, så vidt vi kunde fatta, af de talare, som annars, såsom hir Björk och Stolpe, grundligast gendrefvo hr Henschens åsigt. Visserligen medgaf hr Henschen, att grundskatterna en gång böra borttagas, ehuru tiden dertill ännu icke skulle vara inne; utan ville hr Henschen i första rummet borttaga mantalspenningarne; men härvid gäller hvad hr Björek anmärkte, att mantalspenningarne äro den minst betungande och till sin grund rättvisaste af alla skatter. Om gruandskatterna har i senare tider en fullt kompetent domare, professor Rabenius i Lund, hvilken hr Henschen väl ej vill skylla för politisk agitation, yttrat följande: Det :skulle ej vara svårt att med en öfverflödande riksdom af bevis styrka, det grundskatten borttager hela den rena inkomsten, och att, om förhållandet någon gång vore annorlunda, detta endast får tillskrifvas, en annan orättvisa — 0likheter i hemmanens skattläggning. Under dessa omständigheter är det klart, att någon större besparing ej skall kunna: göras att