Aftonbladet – 2 mars 1857, sida 2

— Frågan om lönetillökning för statens embetsoch tjenstemän lärer redan ha förevarit till. diskussion inom statsutskottet, och efter lifliga debatter ha åtskilliga allmänmna bestämmelser blifvit antagna, af hvilka följande äro de vigtigaste: 1:o Att den-blifvande lönförböjningen endast kommer att gälla. under nästa statsregleringsperiod; 2:0 att för åtnjutande af sådan tillökning embeisoch tjenstemän i rikets kollegier (icke hofrätten) skola afstå från innehafvande inkomst af sportler, undantagandes likväl sådana, som tillfalla vederbörande för utlemnade diarii-bevis samt afskrifter ; 3:o att vid inträffande sjukdomsförfall, som vara utöfver två månader, afstå högst en fjerdedel af aflöningen. Det vore i högsta grad önskligt; att. de ledamöter af statsutskottet; som höra till den mera sjelfständiga och sparsamma sidan, vid behandlingen af denna fråga ville hålla fast för sin blick hvad som i densamma är hufvudsaken, och icke, liksom det skedde ifråga om anslaget till prins Oscar, låta det principielt vigtiga gå förloradt och kastas öfverbord, under ett fåfängt försök att genomdrifva något i afseende på det mindre vigtiga. Hvad som härvid framför allt bör tagas till ögonmärke, är, att de förhöjningar, som nu kunna komma att beviljas, bli helt och hållet provisoriska, endast gifna för tillfället, med anledning af den dyra tiden, samt att hvarje definitivt: anslag. för detta ändamål ställes i beroende af en blifvande förbättrad orgänisation af emibetsverken. : Om man nöjer sig med att genom en allmän fras kalla dessa löneförhöjningar för provisoriska, men deremiot, utan att uppställa för dem några allmänna normer, inläter sig på regeringens fullkomligt principlösa förslag i detta hänseende och endast söker att i en eller annan punkt, allt efter som majoriteten varierar, nedpruta eller höja de för vissa embötsoch tjenstemän begärda summor, då skapar man i sjelfva verket en ny löneläg, från. hvilken någon nedsättning icke gerna blir möjlig, sedan den nuvarande finansperioden utlupit, och man lemnar dermed ur händerna det enda medlet att från regeringens sida : framtvinga en organisation af embetsverken. Man bör nemligen noga särskilja emellan tillfälliga dyrtids-tillägg och.en ny lönereglering. Inlåterman sig nu dT att :bedöma, huru pass lämpligt anordnad och proportionerad aflöningen. kan. vara för den eller den särskilda tjenstebefattningeny så uppalfver man principen af det provisoriska tillägget och ger sig in på en reglering. Vill man göra förhöjningarne verkligen: provisoriska, så måste man uppställa några vissa gruader, efter hvilka tilläggen skola utgå, i förhållande till de nuvarande lönerna. Så har man förfarit i Norge och Danmark i fråga om de så kallade dyrtidstilläggen. I Norge har; storthingets gagekomite på ett, par dagar expedierat saken: genom satt uppställa några enkla grunder, efter hvilka de: olika