Aftonbladet – 28 februari 1857, sida 3

Stockholms stads konsistorium och folkskolefrågan (). Vi fortsätta meddelandet af stadskonsistorii utlåtande och komma här till den del deraf, som innehåller konsistorii egentliga anmärkningar mot komiterades förslag: Då konsistorium nu slutligen öfvergår till underdånigt yttrande öfver det af socknestämmonämden afgifoa underdåniga förslag, angående förändrad orga nisation af folkskoleväsendet i hufvudstaden, tror sig konsistorium i underdånighet hafva med det ofvan anförda till stor del framstält skälen till de anmärkniogar och invändningar mot förslaget, hvartill konsistorium funnit grundade anledningar, äfzensom till den underdåniga hemställan, som af desamma blifver en följd. Vid punkten 1, att folkskoleväsendet bör betraktas och behandlas såsom en för hela hufvudstaden gemensam angelägenhet, får konsistorium underdånigst anföra, att den åsigt, son ligger till grund för densamma, har i sin allmänlighet ett sken af riktighet och lämplighet samt synes i synnerhet, om nödig varsamhet iakttages vid de särskilta bestämmelser, som af densamma följa, antaglig. Men dels kan ordet folkskoleväsende här ej vara teget i samma vidsträckta mening, hvari det förut i komiterades utlåtande är framstäldt, dels måste, äfven om folkskoleväsende här förstås i inskränktare bemärkelse, undantag göras i flere fall, med afseende på de genom enskilta donationer bestående skolor, hvilka motsvara folkskolor, i hvilket hänseende det icke är nog, att medlen förvaltas, haudhafvas och förvaras enligt förordnanden, utan äfven att alla testamentariska föreskrifter i afseende på dessa skolors organisation och skötsel följas. Genom den föreslagna allmänna bestämmelsen, jemförd med det utlåtande, som motiverat densamma, synas äfven dessa så kallade donationsskolor komma att betraktas och behandlas såsom för hela staden gemensamma, och ställas under den sedermera i andra punkten föreslagna öfverstyrelse, oaktadt berörde skolor äro dels stiftade till förmån för en viss församling, t. ex. Jakobs och Johannis frioch fattigskola för Jakobs och Johannis församling samt Filipsenska skolan för Maria Magdalena församling, dels inrättade af enskilt sällskap för ett särskilt ändamål, t. ex. vexelundervisningssällskapets normalskola; och oaktadt samtliga dylika skolor äro medelst testamenten eller förordnanden stälda under särskilta styrelser, med dem gifven rättighet och skyldighet att, enligt bestämd föreskrift, ombesörja skolornas gång och angelägenheter. Församlingarnes och sockenstämmonämdens rätt att sålunda, åtminstone utan vederbörandes hörande, förordna om dessa skolor, kan med rätta betviflas. Den föreslagna öfverstyrelsen kan ock svårligen taga ibetraktande de särskilta afseenden, som samma skolors enskilta förhållanden kräfva. Det synes konsistorium destomindre rätt att sålunda sammanblanda de egentliga folkskolornas och de så kallade donationsskolornas angelägenheter, som enskiltes håg och vilja att lemna gåfvor och donationer till enskilta skolor säkerligen skall släckas, derest testamentariska förordnanden icke både till bokstaf och anda respekteras. Det har visserligen aldrig varit en testators mening, då han till fördel för en enskilt församling gjort en donation för en skola, att en sådan skolinrättning skulle betraktas och bahandlas såsom en för hela staden gemensam sak. Men äfven betraktad med afseende endast på de särskilta församlingsfolkskolorna, anser konsistorium förslaget i denna första punkt hafva ofvan omförmälda menliga följd, nemligen att den enskiltes intresse, nit och ifver för hans församlings folkskola skall betydligen minskas och slockna, äfvensom vida färre gåfvor till desamma ansläs, än tillförene. Det tillhör menniskonaturen, äfven renad och förädlad af kristendomen, att mest nitälska för det, som ligger menniskan närmast, särdeles för sin omgifning, sin församling och för det, hvaröfver man sjelf kan hafva ögat; det är endast undantagsvis som hon utsträcker samma omsorg och ifver till vidare kretsar. I afseende på förslagets andra punkt, rörande tillsättande af en öfverstyrelse, bestående af öfverståthållaren såsom ordförande, samt elfva ledamöter, nemligen en af Stockholms stads konsistorium, en af stadsnämden, en utaf hvardera af hufvudstadens åtta territorialförsamlingar, vald å allmän sockenstämma för ett år i sender, samt en af öfverstyrelsens bemälde ledamöter årligen invald läkare; börande öfverstyrelsen inom sig utse vice ordförande för ett år i sender; får konsistorium anföra följande underdåniga anmärkningar. Konsistorium torde först böra yttra sig i allmänhet angående lämpligheten af en sådan öfverstyrelse, som den här föreslagha, med jemväl fästadt hänseende på () Se Aftonbladetfn:rF35, 38 och 43.