Aftonbladet – 28 februari 1857, sida 3

Af lagutskottet. N:o i4. Med anledning af utaf hr W: F. 4. Dalman hos ridderskapet och adeln samt af Brr Uppling och Kisiner uti borgareståndet väckta motio ner tillstyrker utskottet, att rikets ständer täcktes besluta en författning af följande innehåll: Med ändring af dels stadgandet i 10 16 kap. jordabalken, angående tid för legostämma i stad, dels samma kapitels i 15 4 gifna föreskrift, attistad bryter köp legostämma, dels ock den ä påföljande 16 4 förekommande bestämmelse, att om: någon leger hus och gård i stad till tvenne, den, som först legde, skall det hus och gård behålla, varder förordnadt som följer: . 1. Afhandling, arigående nyttjanderätt till hus och gård i stad, må pos den rätt, derunder det hus och gård lyder, inter knas, på sätt och med den verkan, som angående inteckning af sådan afhandling om jord å landet finnes stadgadt. Afhardling om nyttjanderätt till hus och gård i stad må dock ej gälla utöfver tio å -, ändock att den på längre tid stäld är. — 2. I sag samma vare om nyttjanderätt till del i hus eller gård i stad, så ock till jord; som till hus och tomt hörer. — 4 3. Om intecknande af aftal angående ny ttjanderätt till stadsjord, som till tomt ej hörer, såf ock om inteckningens verkan, vare ock lag, som ofvan sägs; dock gäll i afseende på tiden för aftslet s bestånd hvad i sådant afseende för arrendekontrakte r angående jord å landet stadgadt ar. — 4 4. Hvad sålunda förordnadt blifvit skall träda i verksam het med början af nästkommande år 1858. Nyttjani lerätts-afhandling, som dessförinnan upprättad är, må dock ej, utan medgifvande af egaren, intecknas. -Reservationer äro anmälde af biskop Annersted t, mecl hvilken domprosten Bring och prosten Ljun gdahl instämt, emot förslaget till förändring af 16 kapp. 10 och 15 SS jordabalken, af domprosten Björling emot utskottets förslag, så vidt rättigheten, att vid f:5rsäljning af hus och gård i stad, träffa aftal om u ndantag, med gällande kraft för säljarens lifstid, blifvit inskränkt, samt af hr Hasselroth, som ej godkä at den föreslagna inskränkningen i myndiga personers rätt att ingå aftal om nyttjanderätt till egendom. i stad på huru lång tid som helst. ——— DAGENS PLENA. Ridderskapet och Adeln. Öfv erläggningen om grundlagsändringsförslaget rörande den s. k. regeringsrätten har upptagit hela förmiiddagens plentim. Öfverläggningen öppnades af hr Stjerngranat, som väl icke förnekade tillvaron i viss mån af de omständigheter, som motiverat förslaget, men ansåg den föreslagpa utvägen för det afsedda ändamålets ernående ej, vara den rätta; ty dels voro de admiaistrativa mål, hvilkas handläggning här vore i fråga, af en rörligare beskaffenhet, och beslutanderätten j dem borde derföre ej fråntagas den myndighet, som utfärdar de författningar som skola tillämpas, så mycket mer som svenska folket älskar att 3, sista hand söka rättvisa hos konungen, hvilket. vore ej blott en fördom, utan en religiös tro, bil-d.inde ett band mellan konung och folk, som ej bör applösas, utan tvärtom befästas; dels skulle lindrin-gen i departementschefernas möda ej bli stor, då de: enligt förslaget i alla fall borde göra sig frtrogne: med ärendena för att inom riksrätten kunna i öf-verläggningen om dem deltaga. Dertill kom, att för-slaget skulle medföra en ganska dryg kostnad, utan: mötsvarande gagn, hvarföre tal., som ansåg besvärs-målen kunna. afgöras i statsrådet i närvaro, blott af föredragandein och 4 statsråder, motsatte sig-förslaget. Hr Dalman trodåe de öfverklagade olägenheter, som man geriom detta förslag velat afhjelpa, kunna: undanrödjas genom en annan organisation af före-iragningen. Antalet af besvärsmål vore ej heller sås betydligt, att det innebure något särdeles betungande, hvilket bevisiades deraf, att under konungens tikfslliga frånvaro sådana mål till ett antal af flera hundrade, hvilka samlats i hög, emedan konungen med dem ej velat, uptaga sin dyrbara tid, blifvit af den cillförordvadie regeringen på ganska kort tid afgjorla. Finge högsta domstolen en behöflig förstärssning, kunde: dit bänskjutas de mål, som rörde ekoaomiska tvister enskilta emellan, och således vore afbe-. skaffenhet att böra och kunna af domaren handläg-. sas, hvaremot talaren ansåg konungen oförhindrad att åt de konsultativa statsråden jemte deparsementuchefen hänskjuta afgörandet af sådana administrativa besvärsrmiål, som fortfarande borde af denna mindre afdelning behandlas, hvarefter en kort. anmälan om statsrådets beslut kunde göras hos koaungen i konseljen. Man både redan nu vidtagit dem itgärd, att vissa besvärsmål föredragas inför stats rådsberedningen af en dertill förordnad föredragande inför departementschefen och ett mindre antal af de öfrige statsråden, och denna usance skulle, allmännare införd, betydligt lätta departementschefens mödr, I öfrigt vore det icke skäl att för afgörandet al 73 800 mål inrätta ett nytt embetsverk eller kollegium af oafsättliga embetsmän, hvars medlemmar, då de hade en så beqväm befattning, troligen skul!z sitta qvar tills de vore alldeles orkeslösa och jla tt riktigt konservatift gubbbus. Talaren ita slag. allstyrkte afFriherre Cederström, R., försvarad dan han ansåg, dels att genom ärcndenas fördelnn skulle beredas en betydlig tättnad i administrationen, dels att rättsökande derigenom skulle få sina angelägenheter snabbare och grundligare pröfvade. Det vore på intet sätt nödvändigare att de ekonomiska rågorna afgjordes inom konseljen än de juridiska. Den religiösa tron på afgörandet genom konungen vore en illusion, då man visste att de ifrågavarande nålen ofta Bfjöras af den t.f. regeringen. Förslagets antagande skulle dessutom medföra den stora örd-en, att: regeringen vid ekonomiska författninsars utfärdande hade regeringsrättens samlade kunskapsoch erfarenhetsmått att rådfråga, liksom hon ör närvarande har högsta domstolen att tillgå vid agförslags uppgörande. Hr v. Koch yttrade sig i ett längre skriftligt anörande mot förslaget, som han ansåg skulle 1:o medöra kompetenstvister mellan de 3 olika myndigheter, :om skulle komma att döma i konungens namn; 2:o göra ett mäktigt verktyg för centralisationens bipehållande och förökande samt för förhindrandet af sommunalfrihetens utveckling, som vore det säkraste stödet för konungamakt och laglig ordning ; 3:0 bereda tora svårigheter i afseende på afgörandet af de mål :om tillhörde den ena eller andra bland de högsta nyndigheterna; 4:o medföra en betydlig kostnad, som al. ansåg kunna bättre användas; 5:0 innebära det elet att göra regeringsrättens ledamöter ej blott inwmovibla, utan äfven undandraga dem opinionsnämlens bedömande. Hr Cederschiöld, G., motsatte sig äfvenledes förslaset, hufvudsakligen på den grund, att han ansåg det syftade ändamålet bäst ernås genom en förstärkung af högsta domstolen och besvärsmålens hänvisning till densamma. Instämde med hr v. Koch i afeende på befarade kompetenstvister. Grefre Lagerbjelke fann förslaget blott åsyfta en ortsättning af den utveckling af våra institutioner, i hvilken inrättandet af högsta domstolen utgjorde örsta steget. Skärskådande de andra utvägar man öreslagit för det afsedda ändamålets ernående, fann aan alla förenade med sådana betänkligheter, att .ntet annat återstod än införandet af den föreslagna öessomsSARR RR RR