Aftonbladet – 28 februari 1857, sida 3

länders förhållanden, så blifva skolörna lätivligen, om än för kortare tid, dock till stort mehn för dem, experimentalfält för oupphörligen nya försök och förändrirgar, hvilket knappast kan förebyggas af öfverstyrelsen, hvars beslut och åtgärder i de flesta fall säkerligen skola bestämmas af inspektorns föredragning och förslag, än mindre af de särskilta församlingsstyrelserna, som endast skriftiigen kunna stå i gemenskap med öfverstyrelsen och dessutom möjligen först efter beslutens fattande få af framstälda förslag del. Tänker man sig ytterligare de följder, som af denna befattnings inrättande, sådan den är föreslagen, troligen skola uppkomma, så kan icke gerna annat inträffa, än att den inbördes ställningen mellan inspektor, å ena sidan, samt skolornas lärare och församlingarnes skolstyrelser, å den andra, blifver ömsesidigt obehaglig, särdeles för de sistoämde. Det är väl sant, att inspektor, i afseende på åtgärder och förändringar, verkar endast genom öfverstyrelsen ; men huru ensidigt och ofullständigt kunna icke frågorna blifva hos öfverstyrelsen framstälda, enär, såsom avmärkt är, församlingarnes skolstyrelser icke ega att annorlunda, än skriftligen, med öfverstyrelsen sig meddela, och den senare kan utgöras af 1edamöter, af hvilka ingen, med undantag af den utaf konsistorium valde, är tillika ledamot i någon af församlingarnes skolstyrelser För dessa sistpämde kan berörde förhållande till och med kännas förödmjukande, särdeles i det fall, som äfven lätt kan in— — — — — — —o—X X —— —Xh — .ÄH-— X—X — — — —— öfver och eger större inflytande på hvarje skolas gång och verksamhet, än dess särskilta styrese, helst inspektor äfven är afsedd att kontrollera äenna styrelsa och möjligen dervid kan med midre granlagenhet förfara Å andra sidan kunva äfven stora obehag uppstå för inspektor sjelf i hans förbållandr till öfverstyrelsen. Sannolikast ör väl, att inspektors mening gör sig i allmänhö gällande inom öfverstyrelsen; men ett motsatt förhållande kan äfven inträffa och deraf ny olägenhet uppstå. I händelse nemligen inspektor, gång efter annan, inkommer meå förslag oeh betänkanden, hvilka af öfverstyrelsen underkännas, och han således icke kan åstadkomma den utveckling och förbättring af folkskolorna, han efter sin öfvertygelse finner nödiga, så nedslås hans håg och förlamas hang verksamhet, och det återstår honom endast att, så snart ske kan, begära entledigande; hvaraf åter följa tätare ombyten, hvilkas skadlighet konsistorium ofvantöre underdånigst antydt. Till stöd för den ifrågavarande befattningens införande hafva andra länders exempel blifvit åberopade. Konsisteriv.m får dervid underdånigst anmärka, dels att utländska mönster icke alltid egna sig för vårt lande förhållanden, dels att den ifrågavarande inspektorsbefat..ningen utrikes icke är af alldeles enahanda art eller omfattning som den här föreslagna, dels ock att ganska skiljaktiga meningar höras om nyttan af ååskilliga bland de förändringar i folkskoleväsendet, hvilka i främmande länder, särdeles Danmark, Preussen och Frankrike, blifvit vid:agna. I afseende på fjerde och femte punkterna rörande de åligganden som tillkomma öfverstyrelsen och folhsholestyrelsen i hvarje särskilt församling — får konsistorium angående dessa punkter i allmänhet underdånigst åberopa hvad konsistorium -ofvanföre, iryn-nerhet vid andra punkten haft nåden anföra. (Forts. följer.) RIKSDAGEN UTSKOTTSBETÄNKANDEN. Af statsutskottet. N:r 37. Tillstyrker med anledoving af Kongl. M:t5 framställning derom i dess proposition angående statsverkets tillstånd och behof samt i riksstånden väckta motioner af doktor Nordlander, hr Bodell och riksdegsmannen Herman Öbom från Norrbottens län, om lön åt en agronom i Norrbottens län, att rikets stäoder täcktes fastställa årliga aflöningen för de, till biträde vid oålingsföretag, vattensfledningar m. m. i statens tjenst anstälde agronomer (som nu åtnjuta en 1500 rdr och 2:ne hvardera 900 rär rmt årligen) till 1500 rdr för dem hvardera; att för detta ändamål å rikstaten uppföras, dels de nuvarande, dels de af K. M:t föreslagna 3 nya aflöningarne eller för 6 azgronomer 9000 rdr rmt, dock med vilkor att en af dessa agronomer företrädesvis användes till biträde åt jordbrukare inom Vesteroch Norrbottens län, att rikets ständer, på sätt K. M:t föreslagit, täcktes till 3 stipendier åt 3 agronomelever anvisa 1350 rdr samt den af K. M:t jemväl äskade summan af 3600 rdr rmt till resepenningar och traktamenten. Det sålunda för detta ändamål tillstyrkta förökade anslag utgör sålunda 10,650 rdr rmt. På samma gång har utskot tet ansett sig icke kunna tillstyrka en af riksdagsmannen Petter Carl Andersson i bondeståndet väck: motion om löneanslag för en agronom inom --hvarje län, eller 1500 rdr för hvardera. Af sammansatt stats: ech ekonomiutskott. N:r 7. Tillstyrker med anledning af en utaf hr G. P. af Sillen hos ridderskapet och adeln väckt motion, att rikets ständer behagade för sin del besluta, att den från kongl. serafimerordensgillet utgående uppfostringshjelp, utgörande omkring 12,000 rdr bko årligen, måtte, fördelad emellan samtliga länen efier deras folkmängd, dock så, att de skänska länen såsom hittills, undfå tillsammans 4000 rdr, deraf Malmöhus 3000 rår och Kristianstads 1000 rdr, ställas till länsstyrelsernas disposition, för anskaffande af lämpligs fosterföräldrar i första rummet åt vanartiga och kringstrykande barn och i andra rummet för andra fattig: faderoch moderlösa barn. Reservationer äro anpmälde af hr Montgomery Cederhbjelm, biskop Björek och hr Henschen. N:r 8, Afstyrker en af hr NV. 8. von Koch s ridlerskapet och adeln väckt motion om t k sasättande a och arfvoden åt 3 ständige ledam Lar uti en lagberedning. Reservationer äro nmälde af hr O. J. Fåhhel med hvilket, instämt hr Montgomery Cederen osa, biskop Björk och prosten Schram samt ur Henschen. N:o 9.Tillstyrker i anledning af väckta motioner hos ridderskapet och adeln af hr Azel Adlercreutz och hos bondeståndet af riksdagsfullmäktigen David Andersson från Hallands län, angående förklaring af den 17 Juli 1847, rörande utarrendering af kungsgårdar, kxungsladugårdar och andra kronolägenheter, att rikets ständer behagade, med den rätt 77 regringsformen lemnar, besluta, dels att vid utarrendering af sronans till enskilte förlänade lägenheter kongl. kursörelsen af den 17 Juli 1847 skall tillämpas, dels och att med innehafvare af till statsverket indraget boställe skall förstås den, som, vid detsammas utarrenlering för kronans räkning, bostället brukar och häflar. Reservation är anmäld af prosten Arosenius. N:o 10. Afstyrker af hr A. O. Wallenberg i borsareståndet väckt motion, att kongl. Skeppsholmer ch till flottans etablissement hörande strand på kongl. Djurgården må upplåtas till Stockholms stad eller enkilte, att, i öfverensstämmelse med plan och ritning, om af K. M:t tastställas, förses med byggnader oc ajer för handelns beLof, mot skyldighet att, utom undra föreslagna vilkor, å lämplig plats vid Wärtan ller annorstädes uppföra för det nya sjöetablissemenets behof erforderliga byggnader, RN RN Re Nte ers ——— snart, trots sina protester och försäkringar om sin wkanld ach I teman osos ÖSLIKLAR Läsa 08 träffa, att en yngre man, om än i öfrigt skicklig, blifver till inspektor utsedd samt såsom sådan är satt 5 p FR 4 Rn MA fen 4 CA FR mv HE RY KA CR ov — 2 0 ÖQ fs vs RA q FN VN 1 2 EE EE SE. 9 (9 ö ö pe Fn z le