Aftonbladet – 27 februari 1857, sida 3

Hr doktor Soldin har: begärt fur för följande uppsats om brödpriset. I anledning af den sänkning i mjölpriserna, som inträffat ansåg jag det vara i sin ordning att förbättra det genom mitt föranstaltande bakade brödets beskaffenhet. Samtidigt härmed, eller för trenne veckor sedan, bemärktes ett betydligt aftagande i försäljningen på mnörr, hvilket jag förklarade genom den samtidigt ökade efterfrågan på söder, ehuru detta troligen med orätt; ty genom köpare erfors att ett rykte blifvit utspridt, det rågmjölet blandades med benmjöl och sägspån samt att detta vore orsaken till möjligheten för mig att sälja under det gängse priset. Då jag äfvenledes fått veta, att en och annan, låtande sig ledas af den gamla satsen: jag tror det emedan saken är absurd, härtill satt tro, så anser jagsdet ändamåisenligt att genom följande kalkyl visa, det man ej behöfver tillgripa dylika svårsmälta hypoteser till det låga prisets förklarande. Detta är så mycket mera på sin plats, som i dessa dagar priserna sänkas på mitt bröd och, hvad vigtigare är, den kalkyl, som nu bekantgöres, kan hafva till följd en omedelbar sänkning på spisbrödets pris i hufvudstaden. Utgifterna äro: En tunna d. v. s 13 18 rågmjöl . . 16: 36. Jäst och salt cirka . . ss ss so — 30. Summa rdr rgs — 17: 18: Derför erhållas vid pass 11!; 195 medeltjockt spis bröd, hvilket, om det säljes för det pris, som af mig numera lemnas, nemligen rgs rdr 1: 44 pr 18, i det närmaste utgör 21: 36. Härpå förtjenas således rdr rgs 4: 18. Är tråggesällen skicklig och väl aflönad, så kan man begagna surdeg i stället för jäst. Brödet får då visserligen en något litet syrlig smak, hvilken dock för många af de mindre bemedlade klasserna är till och med angenäm. En sådan liten bismak af syra kan dessutom lätt uppkomma äfven vid begagnandet af bryggarejäst, hvarvid erfarenheten lärt mig att densamma ej sällan är afden beskaffenhet, att brödet deraf stundom ej jäser ordentligt och ibland blir bäskt. Det finnes dessutom i Klenkes Nahrungsmittelfrage, 2:a delen, uppgifvet ett sätt att baka med surdeg utan att brödet deraf blir surt. Jag har ej ännu låtit verkställa detta, men kommer med snaraste att göra det. Prof inlemnas härmedelst tilldem ärade redaktionen på med surdeg enligt den gamla metoden -bakade spisbrödet, hvilket förmodas vara af tillfredsställande — ehuru naturligtvis ej delikat — beskaffenhet. Dylikt bröd försäljes alltid gerom mig, utom då outredda naturkrafter drifva sitt spel. Bakasspisbrödet med jäst, så besparar man på tunnan 24 sk., så att i detta fall blifver, vid mina priser, förtjensten pr tunna rgs rdr 4: 42. Härmed tror jag mig hafva visat, att mina priser mycket lätt kunna förklaras. Dock nu till något vigtigare. Erfarenheten bar lärt, att ju billigare en sak är, dess :mera ; begärlig är densamma, så att det ej är fråga underkastadt, att om brödpriserna äro billiga så ätes mera bröd i förhållande till potates, än annars är fallet. Hvar och en, som något befattat sig med dessa saker, vet genom erfarenheten, att rågbrödets konsumtion i förhållande till potatesens be ror på det inbördes prisförhållandet. ;Nu har vetenskapen med bestämdhet lärt, att det folk, som äter mest bröd, lefver längst; så äta t, ex. engelsmännen tre gånger så mycket bröd som tyskar och fransmän, hvilket i hög grad bidrager dertill, att de förstnämda lefva i medeltal 9 år längre än de sednare (se t. ex. Österlens Hygieine). Det är derföre af vigt att veta, om man har rätt begära mycket godt spisbröd för rår rgs 2: 4 pr 185, d. v. s. för 8 sk. högre pris pr 18 än mitt, och hvarpå således bör förtjenas på tunnan, enligt hvad redan är anfördt, om jäst begagnas, cirka rår rgs 6: 12, och om surdeg begagnas, rdr rgs 6: 36. Jag vill dock antaga, att bagaren skall sköta om sitt bröd utmärkt väl, så att, då detta kostar tid, hans förtjenst på tunnan skali vara endast 6 rdr rgs. Låtom oss för vår betraktelse välja en mindre, ej alldeles medellös, ehuru icke välmående, gift bagare. Låt honom sälja, på veckan 18 tunnor spisbröd. Derpå förtjenade han 18x6: 108 rdr. Kostnader har han, beräknadt i medeltal för sommar och vinter ör hvarje vecka, följande: 1!y; famn ved för bageri och hushåll, kostar, om veden inköpes i rätt tid, rgs rdr 11; aflöning för er gesäll, en lärgosse och en tjensteflicka, tillsammans 10 rdr; mat och dryck, om inköpen ej-ske i för liten skala, 18 rdr; bonivg för familjen, bageriet och brödförsäljningslokalen, omkring 12 rdr; ljus och andra småutgifter ersättas genom inkomsten af svinkreaturs gödande medelst bageriets och hushållets affall. Kostoaderna äro således i medeltal på vecka 50 rdr rgs, och alltså förtjenas på samma tid 58 rdr s. må. Förtjensten är sålunda på året rgs rdr 3016, förutom boning, ved och ljus. Viduppgörandet af denna beräkniog är antsget, att bagaren och hans hustru skola vara arbetsamt folk. Detta har det allmänna rätt att begära; ty det är hvarje menniskas skyldighet att vara verksam, och den mindre bemedlade, om han bryter häremot, är, för att begagna Fregiers ord, en fiende till samhället. Undertecknad hör ej till derås antal som tro, att de allena äro visa och alla andra irrande skuggor. Kan således någon visa, att jag i denna uppsats begått något väsentligt misitag, så skall detta af mig offentligen erkännas, Hvarom icke; så hoppas man, det hrr bagare måtte betänka, att just närvarande tid är den svåraste på året för fattigt folk, och bevisa sig vara goda medborgare genom att allmänt sälja godt spisbröd för 2 rår 4 sk. rgs pr lispund. Stockholm, i slutet af Februari 1857. Dr. Soldin.