Aftonbladet – 25 februari 1857, sida 3

som besvärat sig öfver polismyndighbetens beslut, kan man icke undgå att finna högst otillbörligt, att öfverståthållareembetets embetsmän för långa tider undandrsagit sig förklaringars afgifvande, då sådana af rikets ständers justitieombudsman infordrats. Vi hafva nyligen omförmält buru öfverståthållareembetet under mer än ett halft år uraktlåtit att afgifva ef justitieorsbudsmannen äskad förklaring rörande den behandling, som vederfarits bokbindaregesällen Brinck. Denna företeelse står icke enstaka. Lässren kan af följande Svea hofrätts advokatfiskalsembetsmemorial erfara, hurusom justitieombudsmannen, sedan han först förgäfves gifvit öfverståtbållareembetet påminnelser, nödgats uppdraga advckatfiskalen i Svea hofrätt att ställa öfverståthållareembetet under formligt åtal för dröjsmål att afgifva förklaring iicke mindre än 6 särskilta anmärkningsmäl: Ödmjukt memorial. Uti skrifvelse till advokatfiskalsembetet den 16 nästlidne Juni har rikets ständers herr justitieombudsman tillkännagifvit, nurusom öfverståthållareembetet för polisärenden gifvit hr justitieombudsmannen anledning till följande anmärkningar rörande dröjsmål i embetsärendens behandling, nemligen: 1:o Uti skrifvelse den 24 Oktober 1854 har hr justitieombudsmannen, i anledning af hvad förekommit uti en från stadsfiskalen borgmästaren G. A. Mellbin infordrad och af öfverståtbållareembetet, jemte skrifvelse den 26 förutgående September till hr justitieombudsmannen insänd förklaring i ärendet rörande åldermannen Johan Anderssons samt bisittarne Joh. Petterssons och E. Lindgrens, å norra åkarelagets vägnar, hos hr justitieembudsmannen förde klagan öfver timad skada i följd af bemälda åkarelags. embetsoch dödslådors förflyttning från förre åldermannen Simiin till åkaren Måtisson, begärt del af öfverståthållareembetets protokoll vid det tillfälle, då poliskommissarierne Backlund uch Kindbom bemyndigades att berörde förflyttning verkställa; hvilken begtran hr justitieombudsmannen uti skrifvelse den -24 Maj 1855 förnyat, utan att derpå hafva erhållit något svar; j s 2:o Genomkommunikationsresolutior, den 28 Juni 1854, tecknad å en af vaktmästaren uti rikets ständers bank Johan Hermansson till hr justitieombudsmannen ingifven skrift, innefattande klagan deröfver, att Hermänseon skall den 15 i samma månad: blifvit af dåvarande: polismästaren, numera hr underståt-: hållaren och riddaren af kongl. Nordstjerneorden:S. de Mar förorättad genom oqvädinsord och med häktning, har hr justitieombudsmannen anmodat öfverståthållareembetet att utlåtande i anledning af nämde skrift afgifva, samt uti skrifvelse den 20 December samma år derom erinrat; men icke fått emottaga sådant utlåtande; 3:0 Under den 7 Oktober 1854 har hr justitieombudsmannen, uti skrifvelse till öfverståthållareembetet framställt åtskilliga vid granskning af förtecknivgar uppå polisarrestanter i Stockholm gjorde anmärkningar och deröfver begärt utlåtande, hvilket dock, oaktadt derom i skrifvelse den 5 Juni nästlidna år skedd päminnelse, icke kommit hr justitisombudsmannen tillhanda; 4:0 Genom kommunikationsresolution, den 2 April 1855, tecknad å en af mureriarbetaren C: H. Olsson till hr justitieombudsmannen ingifven skrift, innefattande klagan deröfver, att öfverståthållareembetet låtit i Olssons bostad fråntaga Olsson kontanta penningar och effekter, utan att Olsson sedermera kunnat dem återfå, har justitiieombudsmannen avmodat bemälda embete att, i anledning af samma skrift, utlåtande till hr justitieombudsmannen afgifva, hvilken begäran likväl icke blifvit efterkommen ; 5:o Genom skrifvelse den 7 Maj 1855 har hr justitieombudsmannen begärt öfverståthåliareembetets utlåtande öfver en af förre kanonieren H. F. Björkström till hr justitieombudsmannen ingifven skrift, innefattande klagan öfver det förfarande bemälda embete låtit med Björkström vidtaga derföre att han en dag uteblifvit från Stockholmsrådstufvu ätt, der han bort sig inställa uti ett emot honom anhängiggjordt tryckfrihetsmål; men på denna skrifvelse har svar ieka följt; och 6:0 Medelst kommunikations-resolution, den 28 Augusti 1855, tecknad å en af förre poliskonstapelnP. O. Lindvall till hr justitieombudsmannen ingifven skrift, deruti klagan fördes deröfver, att det afskedsbetyg, Lindvall vid entledigandet från befattningen såsom poliskonstapel erhållit, ieke innefattat yttrande huru han sig förbållit och af hvad orsak han blifvit afskedad, har hr justitieombudsmannen anmodat öfverståthållareembetet att öfver berörde klagan meddela utlåtande; men sådant icke emottagit. Härjemte bar hr. justitieombudsmannen, som ansett sig icke längre kunna undgå att till laga beifran öfvarlemna sen dylik försumlighet i embetes utöfning. åt advokatfiskalsembetet uppdragit att derför hos kopgl. hofrätten lagligen tilltala den eller dem, som å öfverståthållareembetets för polisärenden vägrar med ofvanI uppräknade ärenden haft befattning, samt för de såI tunda anmärkta försummelserna påyrka det ansvar I hvartill lag och sakens beskaffenhet föranledde, äfvensom föreläggande för bemälda embete, vid lämpligt äfventyr, att inom bestämd tid fullgöra hvad hr justieombudsmånnen i berörda afseende äskat. : Till följd häraf får jag, å advokatfiskalsembetets ) vägnar, med aomälan om hvad, på sätt bsrördt är, blif); vit emot öfverståthållareembetet för polisärenden an märkt, vördsamt anhålla, det kongl. hofrätten, i anledning deraf, behagåde infordra förklaring af den I; eller dem, som å öfverstållareembetets vägnar med ofvanomförmälda ärenden haft befattning. Stockholm den. 18 Juli 1856. G. W. Westberg. På detta memorial har icke heller följt nåson förklaring, oaktadt det ofördröjligen utstäldes till kommunikation med öfverståthållareembetet. Hofrätten har. derföre fällt veierbörande till viten två gånger, och det treij vitet lär r snart vara försutet, utan att ;fverståthållareembetet kunnat förmå sig att örklara sig öfver hvarken justitieonsbudmaneng anmärkningar i de sex särskilta hufvudkorna eller öfver hofrättens advokatfiskal: tal. När man nu bezinnar, att fyra af dessa sex justitieombudsmannens anspråk på förklarinsar grunda sig på kommunikationsresolutioner tecknade redan 185354, och att den äldsta af dem, gifven redan den 28 Juni nämde år. afser en för en domare så obehaglig beskyllving, som att han skall i embetets utöfning hafva förnärmat den klagande med oqvädinsnrd och olaga. häktnins, så kan man ick: finna annat, än att vederbörandes dröjsmål härutinnan innefattar en sådan tredskandc missaktning mot den myndighet, som enligt vår grundlagsbestämmelser är af folkets repregentanter ingatt att vera en väktare och ett värn emot embetemannavåld, att det förefaller hardt när obegripligt och vittnande om en betänklig slapphet hos regeringsmakten i vårt land, att hvilket ögonblick som helst fsättliga förtroendeembetsmän helt lugnt kunna göra sig dertill skyldiga. a snssatstets Om gemensam undervisning för landtmätare Ach ckagchnuekhållara