Aftonbladet – 25 februari 1857, sida 2

skulle vara tillfälle både att förvärfva de för en lärare nödiga insigter och att se huru en dylik skola bör vara inrättad; och utan att dess kurs alls behöfds göras obligatorisk. är det tämligen säkert, att urder föregåendantagande, t.ex. mången ynsre milliär genomgången officerrexamen skulla vid slöj skolan fullborda sina studier (synnerligen i de? vigtiga ämnet teckning) och göra sig väl bekanta med. detta läroverk, för att sedermera kunna: bafva, desto. bättre förhoppning om anpställande såsom lärare vid någon dylik skola i landsorten. Tillika kunde slöjdskolan blifva det medium, hvarigenom de öfriga skolorna försåges med tjenlig undervisningsmaterielj 0. 8. Vv: Fördelen af hela anordningen -vore för öfrigt att undvika tillskapandet, åtminstontillsvidare, af en ny tjenstemannaklass, med. dess. anspråk på löner och pensionsrs D arfvoden, hvilka såsom biförtjenster för t. ex. en yngre prest eller militir skulle vara rikliga, vore likväl ytterligt otillräckliga för Så person af behörig bildning, gom skulle hafva detta ifrågavarande lärarekall till sitt lefnademål. Viförbise ingalunda de svårigheter. som kunna uppstå t. ex. genom tätare ombyten af lärare; men å andra sidan undviker man att se undervisningen i decennier nedtryckt genom en qvarsittande oduglig lärare. Vi antaga, att skolstyrelser kunna, t. ex. genom bortkommendering af anstäld officerare, komma i tillfällig förlägenhet; vi antaga, at undervisningen i det ena eller andra ämne måste komma att någon gång skötas af. deruti mindre. qvalificerad person (t. ex. någon af de öfrige lärarne); men vi tro, ätt allt detta oaktadt den anordning vi föreslagit har stora företräden, och vi skola i det följande söka visa, huru man genom en ändamålsenlij organisation af den särskilta skolstyrelse, som för ifrågavarande skolor blir nödvändig, skall, så vidt möjligt, kunna finna medel att afhjelpa dessa olägenheter. Om vi således icke fordra några nya seminarier, hvad skall man säga om de. redan befintliga? Vid förra riksdagen uttrycktes der åsigten, att seminarierna borde reduceras til! ett mindre antal af bättre beskaffenhet än de närvarande. Frågan hänsköts då till regeringen. Regeringen har infordrat konsistoriernas utlåtanden, i hvilka. öfverbufvud 5 å 6 tillstyrkas, likväl så, om vi ej. missminna 0s3. ätt, på ett eller . annat..undantag när, hvarje konsistorium gerna vill hafva qvar det, sor står under. dess .uppsigti. Vid. innevarande riksdag har biskop Björck. föreslagit en re. duktion till ålott två eller tre; hvilka (d.v.s. två af -dem) borde. förläggas i universitets städerna: .en mening,i hvilken -vi icke kunna instämma. enär .universitetsstäderna äro d:r ställen, der man just företrädesvis har att frukta, .: att en. alltför ensidig pedagogisk doktrinarismi skulle göra sig gällande; som. v: trö stt man helst börundvika. Grefve Liljenerantz har motionerat seminariernas indragande, utider det ban i stället förordat understöd å ehskilta lärsreseminarier ; men har icke, så vid: vil kunnat fatta, fullständigt. utvecklat sir sea Jonas Andersson. har förordat Stockolms seminarii. ombildning. till en tjenlig läroanstalt för bildande af, lärare för de högre skolorna: ett förslag, som har mycket för sig ehuru vi tro att, äfven i sådan händelse, i synnerhet för vissa läroämnen, slöjdskolan: biträde borde anlitas. Hvad de öfriga seminarierna beträffar, gör man, efter vår mening, klokast uti att tills vidare lemna dem orörda. När de högre folkskolor, hvilka vi förordat. komma till stånd, blifva de möjligen öfverflödiga, emedan dessa högre skolor kunna meddela vida högre kunskapsmått än seminarierna och mer än tillräckligt för lärarne vid de lägre skolorna; och nödig erfarenhet i afseende på sjelfva undervisningen vinnes bäst, såsom vi äfven antydt, genom tjenstgöring och åhörande i godkända skolor (såsom bättre stadsskolor eller fasta skolor på landet). I sammanhang härmed uppstår äfven frågan, hvad som bör göras för de nu befint liga lärare, som genomgått seminariikursen, och hvilkas. allt för knappa vilkor med ali rätt blifvit af flera motionärer och talare vid riksdagen framstälda till ständernas bebjertande; --Vi anse att, ehuru .bebjertansvärdt detta förbållande är, får det icke leda sjelfva hufvudfrågan åt sidan. Grefve Rudenschöld Har, såsom 0ss: synes, alldeles träffat det rätta, när han föreslagit, att det nu såsom understöc för fattiga församlingar utgående anslaget a 30.000 rdr borde tvåeller tredubblas sam: användas. till understöd för de skickligarc subjekterna bland de nuvarande folkskolelärarne, nemligen sådana som, till bevis på församlivgärnes förtroende, äfvenväl af dess: finge fågot understöd, så att hela lönen kun: de komma att uppgå till 1000 rdr riksmynt. De sålunda upprättade teller fortfarande) halfhögre skolorna skulle komma attutgöra ett slags intermediära anstalter melian de lägre och de af oss föreslagna högre skolorna, och torde utan tvifvel på många ställen komma i fråga. De törder emöllertid lämpliged kutma anser tillköra systemet af dägre (kommunala) skolor. hvilka, såsom vi äfven antydt, efter hand måste komma att, i synpstiiet under gyn samma lokala omständigheter, utveckla sig till större och större föllkomlighet. Detoaktaädt skulle vizsanse det vara i sin ördning, att stater äfven här komme till bjelp; likväl under förutsättning, att en sådan-bjelp icke allt för mycket splittrade dö pektiniära krafter, som stå till buds för de högre skolorna. Den summay som grefve Rudenschöld före slagit: — åtminstone! i minimum — är, med förhandenvarande. medel,: icke omöjlig att åstadkomma. Hvad den stora mängden af