Aftonbladet – 25 februari 1857, sida 2

Icke dessmindre tänker jag dock fortfara att smickra denna stats sunda förnuft och goda seder, genom att låtsa en fullkomlig okunnighet om dess ovärdiga och okristna lagar. Dock lofvar jag att vara mera försigtig och varsam i mitt sätt att gå till. väga; men skulle jag det oaktadt blifva insatt på tukthuset, så hoppas jag, mr Bradshaw, att ni måtte komma och helsa på mig der. Miss Anne, jag ber tusen gånger om förlåtelse för denna olyckliga allusion. Såsom bot har jag god lust att: älägga. er att stanna och tillbringa dagen här med 0sa sade Anne: Jag skall då visacer min blomsterträdgård och hålla en rådplägnivg angående tgkötseln af em viss klängros. Ni seratt min afsigt är att värfva er till deltagare i mitt högförräderi, -Nihar redan gjort er skyldig till medverkan, i det ni besökt min lilla skola. : Tusen tack; miss Anne; jag skulle känna mig blott alltför smickrad af att få deltaga med er i hvad förräderi som helst. -Men:— jag har i sanning otur. Vet, att jag harfyra ungkarlar af mina:vänner till middag hos mig och nödgas derföre afslå ert godhetsfulla anbud. Jag måste verkligen skynda mig att ge mig af, inna solen kommer ännu högre. Der far -han af, :den godbjertade gamla varelsen ! sade Anne. ; Vöt du, sade Nina skrattande, jag trodde bestämdt han var någon stackars olycklig dödlig, som var-på vippen att fria i morse; och som jag alltid är: en god ficka, sprang jag min väg för att lemna honom fritt fölt? Barno, sade Anne, duiär alldeles-för långt efter din tid. Den lilla ;komedien sgjorde: mr Bradshaw och jag undan redan för flere år selan,och nu är han en af de trefligaste soch bejvämaste vänner. : (Forts.)