Aftonbladet – 20 februari 1857, sida 2

sinnIg. ENGLAND; :2Tidningarne meddela nu äfvenledes redogörelsen för den ytterligare debatt, som. den 12 dennessegde rum i underhuset med anle!ning ef Disraelis påstående, ätt en hemlig kon: vention blifvit afslutad mellan Frankrike och Österrike om skydd för sistnämde makts italienska besittningar: Det-var under denna debatt Palmerston slutligsH nödgades vidgå, att konventionen verkligen blifvitr undertecknad. Palmerston, söm betecknade konventionen såsom en militärkonvention, yttrade att efter de underrättelser han inbemtat, då frågan först bragtes å-batie,hade han måst tro; att under): tecknandet ej blifvit af, samt Hade därföre i underhuset påstått detta. Då han emellertid gjorde sig närmare underrättad om förhållandet, erfor han att konventionen verkligen blifvit. undertecknad. (Högljudt. bifall af .oppositionen;) Men då. konventionen: enligt sin natur mera hade en militärisk än en politisk karakter och specielt haft för ändamålattfastställa de ömsesidiga förhållandena mellan del utis Iralien befmtliga franska ock österrikir ska trupperna, i. den händelse att Österrike Fförklarade Ryssland krig, och då det senare ej inträffat, så vore konventionen blott en död bokstaf och hadesaldrig varit tillämpad. Hr Disraeli anmärkte härvid, att han under sessionens första sammanträde. omtalat, att en traktat funnes till, ingången och undertecknad för ett bestämdt ändamål, att han sagt att traktaten vore en hemlig traktat, men detta hade af den ädle lorden bestämdt. förnekats. (Rop af: hej, nej! från: det: ministeriella paritiet.) Hati vidhöll ätt hans påstående vore fullkomligt grundadt; den ädle lorden hade kallat hans meddelande rent af för en roman. (Högljudt . bifall. af oppositionon:) Den.ädle lorden; hade: sagt hotiom den: artigheten, att han, hänförd af sin inbillningskraft, offentlig-. gjort. flera fantasistycken, och att detta också vore ett: sådant fantasistycke. En: vecka gick förbi, och han! begagnade första tillfälle att åter bringa saken å bane. Han vidblef ännu sitt påstående; han påstod, att den ifrågavarande handlingen. icke, såsom den ädles lorden uppgifvit, vore en konvention, utan en formlig traktat, samt att denna traktat icke allenast blifvit undertecknad, utan att den äfven i vidsträckt mån tjenat till rättesnöre för i verket gatta åtgärder. Fördråget vore ett heiligt fördrag mellan Frankrike och Österrike, samt dess ändamål ett.skydd för de österrikiska besittningarne i Italien, och talären vore fullt förvissad, att fördragets tillämpning ej blifvit rubbad, och att den beskrifning på detsamma; som den ädle lorden lemnat, vore alldeles oriktig. Lord Palmerston svarade, att den värde ledamoten sö ste betäcka sitt nesliga återtåg och förvrängde, det: af: honom uti. underhuset ursprungligen gjorda påståendet. Han (Disraeli)vbade påstått, att ett fördrag. blifvit afalutadt mellan Frankrike -och Osterrike; till Österrikes italienska landskaps skydd, att det ingu egde bestånd, att det nyligen af Österrike meddelats konungen af Neapel, då den bekanta depeschvexlingen egde rum mellan Frankrike och England å ena sidan swmt Neapel å-den andra, samt att fördraget afslutits icke allenast med engelska regeringens vetskap, utan äfven på hennes : föranledande. (Nej! nej!) Han var säker på sin sak-att föranladande, just varit det ord, som af den värde ledamoten begagnats, icke råd, som några vilja påstå I alla fall har det varit den värde ledamotens mening att fördraget haft: sitt-upphof-utis de: råd; somden engelska regeringen gifvit regeringarne i Österrike och Frankrike. Talaren hade då genast förnekat sannigen af. detta. påstående och förnekade den nu omigen: Han var förvissad ooh öf. verlygad om, att ett dylikt fördrag aldrig var rit I fråga, ännu mindre afslutits. Den. brir tiska regeringen visste ingeting omrettsår datt fördrag, och det kunde icke Keller finnas till. . Talaren hade under en föregår ende debatt förklarat, att en konvention blifvit afstäten för det händelser, att Öster: rike; .geminsamt .med. Frankrike och. Engtand-skulle öppna. fiendtligheter. mot Ryssland; emedah Österrike taturligtvis i detta fall önskade se sig betäckt i ryggen. Tal. hade sagt, att: då detnma konventiowgrundåde sig på antagandet; att dö båda länderna skulle förenta sina krafter, men: en sådan föres ning icke blef: af, konventionen förvandla! des tillsen död bokstaf, den: mås mv blifs vit uhdertecknad eiler ej. Dettapåstodhan ocktå ännu, oåktädt det vbrambarbaserande sätt. 15 (Ett förförligt larmiafbröt slutetsaf): :metingen). Den hedefvärde ledamoten-har begagnat skarpa uttryck och-borddsderföre: ncke undra på om? svaret blefve likadant. rTåäketroddey att man; på grund af emmilitärkofiventione afslitande; hvilkenvaldrig kom! mit till stånd, emedan -vilkoret derför ute! Hlefy groft! miksledt den: bedervärde ledaroten. Den hedervärde!: ledirhoten hade frams stält denna militärkorvention såsom ett-pårMmanent garantifördrag till förmån för Österrikes italienska landskap, men ett sådant fördrag fanns ej till) ooh derföre vore det också omöjligt att fördraget kunnat af Österrike meddelats kofiungen i Neapel; Dethade ickel varit någonting annat än ensmilitärkons veätion, uppsatt, icke på engelska regerins gens föranledande, utair på grundaf:stipulaGoner; om hvilka Frankrike ock Österrike kömmit öfverenb.. Tal! Upprepade, att den hedervärde ledamoten blifvit förd bakomdlju-k: set i afsgendepå fäkta. (Bifall) ga Sir Robert Peel. har? såsom: svar) på mr Staffords interpellation förklårat, att-hanmed) sina i Birmingham fälda bekanta yttranden: omstorfursten Konstantin, grefve Morny.och fursten af Ligne icke hade velat förolämpa någon af demy och att han, ifall någon af dei ansågsig derigenom kränkt, beklaga-) de sådant. Cobden? tillkännagaf samma dag ifunderbuset, att han ämnade föreslå en resolhitiony VPA ON NA kt me pe 1 rig NL