Aftonbladet – 18 februari 1857, sida 3

och utstaka nya af ingen förvt anade jernvägslinier, så väl genom Stockholm och öfver Mälaren, som ock genom Upland och Westmanland, och äfven för dem, till en del, på det nogaste beräknat de dertill erforderliga millionerna; hvaremot hr E., med hänseende till mitt förslag om den kortaste och för landet i allmänhet fördelaktigaste bansträckningen genom Westergötland, åtminstone hade bort f ra sig till minnes sitt eget inför tronen förut gifna vitsord om min noggranna lokalkännedompr. Hr Nordenfelt lärer äfven hafva fått i uppdråg, dels att till allmänheten framföra hr E:s kanske på mindre egen slokalkännedom grundade opinion derom, att Ullstorpsbanan vore för landet och länet samt med afseende på byggnadsterräng och jordman den sämsta, dels. äfren att reproducera bevisen härför genom införande i tidningen af ett utdrag af hr E:s eget betänkande angående denna bana. Jag föranlåtes derföre nu att något närmare belysa innehållet af detta betänkande. Man ser deraf; ibland annat, huru mycket det kostat på-att, efter många omvägar, ändtligen medgifva, att Ullstorpsbanan blir (i bästa fall 10,087 800 -— ett par 1000 alnar, eller huru?):12,887 alnar kortare än den af hr E. förordade östra Billingsbanan; deremot huru mycket och huru gerna framställas -här de omständigheter, hvaruti den räta och kortaste bananville synas underlägsen sina medtäf-lare;Till exempel lutningsförhållandet I på 100 är på Ullstorpsbanan 45,000, men på östra Billingsbanan 42,000 alnar, under det att ingen jemförelse med de andra lutningsförhållandena, t. ex. af I på 105-110, fått blifva synlig. På Ullstorpsbanan skulle vara större :bergsprängning; men om detta verkar till större anläggningskostnad på det hela, sådant förtiges. Lerdala-lokalen på Ullstorpsbanan skulle vara svårare, vän någon på östra Billingsbanan; menoms-den senare har mänga lokaler svårare än de-öfriga på den förrå, får man icke veta. I afseende: på terrängen hänvisar hr E. till planchen 3, fig: 1 och2.Fig. 1 är profil förbi Kåryd.. Hänvisning dit var onödig för annat än att förringa. Ullstorpsbanriktningen.. Om hr E. med sitt omdöme: om terrängen här velat utpeka trakten mellan Tarsled och Vagnslätt såsom svår, bestående af steniga ljunghedar och mellanliggande mossar, på ungefär Ly mils sammanräknad längd, så vill jag icke NP Ka, att förhållandet är sådant; men den har i sitt grannskap sin fullä motsvarighet på östra Billingsber an från Tarsled tillSnipebro. Om hr FE. i öfrigt. anser -1okalen sännolikt, eller med säkerhet, fö, den minst tjenliga, så vågar jag bestrida dett? Att jordmånen för en del af banan i öch w rmast linien: är sämre, än utmed Östra Billingsba aan, bestrides icke ; men deremot går en ahnan el af denna bana genom sådana herrliga trakter (Walle härad), som östra Billingsbanan icke kan upprisa. Den sämre jordmånen i och närmast Ullstör psbanan är ingalunda menlig, då banan ligger ev .ellan och blir till gemensamt gagn för länets båda rikaste sädesorter, Falans och Slättens. Hvad br KB. säger om vinst för staten af en drygare jordersäctning är häri synnerhet otillämpligt. Ehure: den bördiga trakten väl på några ställen aflägsnar sig !,; högst 17, mil från banan, så har den ju icke mindre fördel deraf än en bördig ort invid banan, men som ligger !7, ä !, milfrån en banstation. De många vägarne från Broddetorp, Klefva, Falköping, Gökhem äro förenade, der dennå bana framgår vid Ullstorp och Bjerklunda till kommunikation med de ännu talrikare vägarne från Wing, Skara, Wånga och Larf, ledande äfven till de derinom liggande talrika vattenverken. Bjerklunda och Ullstorp ligga vid pass 13, milfrån hvarandra. Banstationer vid dessa och en mellanstation t. ex. midt för Lindö, om så behöfs, skulle bereda båda dessa sädesrika trakter all önsklig lättnad för trafiken på dennå bandel, hvilken jag här framhållit såsom just den för den sämre jordmånen utpekade delen, i motsats mot t. ex. den gent emot liggande bandelen af östra Billingsbanan från Sörby till Thorbjörntorp, hvilken senare deremot. icke kan betjena mer än Falan, som åter å sin sida genom den projekterade södra: statsbanan : blir derförutan väl tillgodosedd. Genom den sämre jordmånen i och närmast en del af Ullstorpsbanan, genom de så sammantränpgda vägarne genom de många mindre vattendragens förening: till större åar, förminskas bestämdt anläggningskostnaderna på Ullstorpsbanan, likasom genom mindre dyra jordersättningar och genom färre öfvergångar öfver vägar och åar. Hittills har hr E. varit försigtig i sina yttranden, men han blir djerfvare i fråga om de statistiska uppgifterna, då han beräknar folkmängd och egendom på båda sidor om vestra och östra Billingsbanorna. Beräkningen sker då sålunda, att, sedan hr E. uppdragit ett brunt streck på kartan från Lidköping till Floby, uteslutas de till antal af 48,000 uppskattade personer, som bo. söder om denna linie. Derigenom hår hr E. lyckats att få folkmängd och egendom betydligt olika fördelade på båda sidor om vestra, men: deremot jemnare för östra Billingsbanan och hr E. förklarar, att hvad. i detta afseende är sagdt om vestra Billingsbanan är äfven tillämpligt på Ullstorpsbanan, såsom blott på !, till 3, mil derifrån belägen. Hr E. bade likväl bort eftersinna, att, om of-vannämde 48,000 personer, såsom hörande, att jag så må säga, till Wenerns vattensystem, å ena sidan: fråndragas; så borde väl ett ännu större antal åan-: dra sidan uteslutas, såsom hörande till den södra stats-banans system; Detta. reklameras af mig såsom: oemotsägligt, men särskilt får jag protestera mot all substraktion vester om Ullstorpsbanan och norr om: Tarsled Derefterbör beräkningen uppgöras, och utslaget blifver då: öfvervägande fölkmängd På; vestra sidan if Ullktorpsbanan. e Hr kapten Nordevfelts. egna yttranden, som nu följa, går jag att härefter besvara. Hr N, medgifver, att han gått östligare ut i Rödsjömossarne-än min kartteckning, men påstår, att jag haft orätt uti hvad jäag en om Kåryd-linien och. linien öster oms. Ymsen. Riktningen förbi Kåryd, hvilken jag visser-ligen i förbigående nämt uti min underdåniga an-sökning, men icka ens med Pprickning utmärkt på min: karta till tecken att jäg icke ville vidkännas den,. bar hr:E; likafollt uppdragit på sin betänkandet: bifogade karta med svart. Hvaremot den af mig: uppritade riktningen öfver Bislätt är af br E. blott: prickad:: Jag frågar: kan man af denna taktik sluta till annat än att det skulle så här förstås? Käryd äriv. Zweigbergks förslag, det är sämre; vi veta ett bättre förbi Bislätt, men kunna icke ens rekommenlera det. Alldeles samma taktik förnyas vid sjön Ymsen; men här af fullt godtycklig anledning, tyaf nig har aldrig fråga varit väckt attleda banan öster om denna sjö. Hvad Rödsjömossarne beträffar, så förklarar hr N., hvarföre undersökningen tagit den östligare riktnin-sen; och är jag tacksam för erkännandet, att mossarne genom afdikning kunna få en betydligare fasthet. så ätt de förorsaka en mindre del af banans tekniska: svårigketer. De öfriga svårigheterna har jag till halt. ofvanf re belyst. Jag hade hittills. förestält mig, att den antydda örkörtningen af ett par tusen alnar, Som enligt -hr N:s förmodan kan komma Ullstorpsbanan till godo; ill.stor del skulle vinnas. genom :banmliniens -rätning: rån Autorp till Ullstorp,i hvilket-faH Rödsjömossärne indvikas; men hr N.-förklarar nu, att: naturhinder nöta, och att: förkortningen: effektuerasvid andra nossar. Denna kategori skulle då, så vidt jag kan ötstå, inträffa hufvudsakligen mellan Wagunslätt och Tarsled, just å den trakt, som jag förutjemfört med ;stra Billingsbanstycket Tarsled-Snipebro.. Afstånlet-mellan. Wagnslått och Tarsled är-vid pass 17, nil.Den uppgångna. profilen förökar obegripligt dftåndet med omkring 6.46. Detta betyder; som hvar ivellör inser, att den: uppdragna profien. är oefterätlig, då en s mil förkortad rrofilmåste i.en-kuerad mark få ett helt avzat utseende: Endast ny