Aftonbladet – 16 februari 1857, sida 3

lornas inre organisation (hvilka likväl e specificeras), äfvensom i de åt dem efter band anskaffade lokäler,, såsom bevis på di gjorda framstegen, och lofordar med rätta folk skolestyrelserna, från hvilka förslagen till dess: förbättringar utgått, samt församlingarne:son desamma antågit. Men här kan man met skäl fråga, hvad andel konsistorium, såsom öf verstyrelse, har haft uti dessa förbättringar Har konsistorium verkligen tagit något -endc initiativ? Och öfverhufvud taget, är det per. soner, som tänka lika med konsistorium, elle: med komiterade, församlingarne och socken: stämmonämden, som man har att tacka föl de gjorda förbättringarne? I fall känd sak är så god som vittnad, så lära tankarne härom icke vara delade. Det är klart, att :sedan konsistorium funnit odugligt allt hvad -komiterade, församlingarne och sockenstämmonämden :i saken vidgjort. det skulle sluta med en krumbugt om det varma nit, hvarmed så väl oftabemälte komiterade, som vederbörande församlingar och sockenstämmonämden -behandlat ifrågavarande angelägenhet. (d. v.:s., enligt konsistorii förut ramistälda åsigt, nitet att:se och framställa allting annorlunda än det är): Likaledes är döt klart, att sedan konsistorium icke förmått med en enda rad gifva Kongl. Maj:t någon upplysning i frågan — ehuru sjelfva denna frånvaro af alla Sings är upplysning tog för den söm vill se — så kunde konsistorium icke underlåta att omtala, huruledes ingen kan lifligare än konsistorium önska dessa bristers snara :afhjelpande; att pingen har närmare erfarenhet: och större. olägenhet af en bristfällig skolundervisning, än presterskapet,; att kKonsistorium delar de lifliga önskningar för folskoleväsendets förbättring, som blifvit uttalade, etc. ete. Dessa vackra ord må stå för konsistorii räkning, till. den kraft och verkan tron på :konsistorii. försäkringar kän förmå. (Forts.)