Aftonbladet – 16 februari 1857, sida 3

ungdomen inom de förmögnare klasserna uti ofvanstående-proportion. 2) Det anförda talet för England representerar således, på en obetydlighet när, förhållandet med; folkundervisningen. I Stockholm tillhöra mellan 30 och 40 procent elementarläroverken. och motsvarande anstalter för flickors uppfostran inom de -högre klasserna 3). Huru-mycket tror väl konsistorium att detta reducerar proportionen 1 fråga om folkundervisningen ? Det sagda gäller emellertid blott dagskolorna. Lägger man nu dertill, att i England antalet af lärjungar i söndagsoch aftonskolorna. (som äro af.en så utomordentlig betydelse för i folkundervisningen) var 2,408,822 4), således betydligt större än lärjungeantalet i dagskolorna, under det i Stockbolm lärjungarnes antal i söndagsoch aftonskolorna endast .utgjorde omkring 4 af totala lärjungeantalet i dagskolorna ochi!, af lärjungeantalet i folkskolorna i mera egentlig mening 5); så kunna vi sannerligen icke annat. än finna rätt mycken anledning till blygsamhet vid denna jemförelse. Någon jemförelse i afseende på undervisningens qvalitet anse vi oss icke: påkallade att framställa. sEn sådan jemförelse skulle beklagligtvis utfalla ännu ofördelaktigare, hvarom bland annat dansken Fogh, som för. konsistorium tyckes vara en auktoritet, kunnat genom sina i ämnet publicerade. skrifter. gifva konsistoriummnågon vink. Slutligen upptager konsistorium till vederläggning komiterades ; ganska vidlyftiga och): på bestämda. detaljuppgifter grundade ; framställning rörande undervisningsämnena i folkskolorna. Denna vederläggning ibestår emellertid i ingenting annat än för det första den insinuationen, att de af komiterade begagnadel uppgifterna varit mer eller mindre ofullständiga, och för det andra konsistorii. högtidliga försäkran .att . komiterades. omdöme är alltför strängt och saknar: stöd af verkliga förhållandet,. Hvarföre har då ej konsistorium ådagalagt, hvaruti uppgifternas förmenta ofullständighet, består? Och: hvarföre har ej konsistorium med, något enda, objektift skäl. sökt att. bevisa sitt -påstående, att komiterades-slutsatser (för hvilka de likväl anfört objektiva skäl) sakna stöd i verkliga förhållandet? Det fordras i sanning en hög grad af öfvermod, för att icke säga värre, för att vid sidan,af de talrika : fakta, som komiterade framstält, vid sidan af det betydliga arbete, som komiterade nedlagt på utredandet af hela frågan, komma fram med sådana påståenden, som att komiterade bedömt förhållandet. efter hvad, de frånssen: af. dem förut intagen, synpunkt ansett det böra vara, att komiterade bort sannorlunda, än som skett, begagna de från de sä.skilta skolstyrelserna meddelade uppgifter, (hvarföre har .-ej. konsistorium ens påpekat hvaruti .det. förmenta. felaktiga ..i. komiterades sätt att-begagna: dem består ?), att .de .saknat en .verklig, närmare kännedom om tillståndet o. s. v.; under det man icke är i stånd att i någon enda speciel punkt visa att komiterade haft. orätt. Slutligen -kommer. konsistorium, till. det sista och icke minst anmärkningsvärda af komiterades förfarande, hvilket anmärkningsvärda skall bestå deruti, att. komiterade alls tillåtit sig att göra någon undersökning af de faktiska förhållandens, hvilket efter vanliga begrepp likväl var deras. ovilkorliga skyldighet, på grund af det uppdrag: de emottagit. Konsistorium menar nemligen, att en sådan undersökning. var för tidig endast fem år efter folkskolornas upprättande. Det är eget, att-konsistorium, som visat så mycken ifver att, som man säger, hålla ryggen fri, här glömt sig ända derhän att tala om rep i hängd. mans, hus ((d. v. s i konsistorii eget hus). Hvems fel var det att; den nya folkskoleorganisationen år 1852.endast var fem år gammal, fastän folkskolestadgan, för hvilken konsistorium förut visat sig hafva en så ogemen vördnad, var utfärdad 1842? Skola vi ännu behöfva påminna om det i. sanning anmärkningsvärda,, faktum, att det behöfdes en impuls från stadsnämden, för att förmå konsistorium att i elfte timman sätta 1842 års folkskolestadga i verkställighet? Men, om också folkskolorna icke voro mer än fem år gamla under den nya skolstyrelse, som tillkom i följd af 1842 års skolstadga, hvad har detta att göra med läsordningen, med använda lärometoder, med den bristande och likväl så önskvärda öfverensstämmelsen mellan. de olika församlingarnes skolor, med uppsigten öfver skolorna .o. s. v. eller allt det, hvarom komiterades undersökningar och förslag handla? Dessutom vill väl icke konsistorium påstå, att år 1847 var verldens begynnelse i fråga om folkundervisning i Stockholm? Skolor funnos ju äfven förut, såsom äfven kan .inhemtas af komiterades betänkande, i fall det eljest vore obekant. Konsistorium litar på att tiden skall, utan några organisationsförändringar, medföra folkundervisningens utveckling och förkofran, Men nog. vet konsistorium, atttiden gör ingenting här i verlden ; utan att det är menniskorna som göra något i tiden. Om de; som borde vaka öfver skolorna, sofva, så har man litet att vänta af tiden i de saker, hvarom här är fråga. Ifrån 1842 till 1857 räkna vi femton år. Af dessa förgingo först öfver fyra, innan konsistorium genom stadsnämdens -påminnelse omsider blef nödsakadt:att erinra sig tillvaron af: folskolestadgan. Ytterligare fyra år hafva nu, genom konsistorii och konsistoriiledamöters. högst betydliga medverkan, förgått under bemödandet att åstadkomma. rättelse i en organisationsplan, somvär olämplig; Af7100 år kunna vi således räkna att de retarderande krafterna få på sin lott öfver 50. Mån kan ur andra synpunkter med skäl öka det, talet. oNog går utvecklingen på det sättet långsamt; men går den lika väl? Konsistorium omtalar förbättringar i skos ET Rn Ch ket oc — för — bt OO OR RR 00 DM —MN 1) Se Census of Great Britain. Education. Sid. VII. 2) I Sverge äro omkring 400,000 lärjungar i folkskolorna, men endast omkring 7000 i elementarläroverken.