Aftonbladet – 10 februari 1857, sida 2

pings postkontor vara ett bland de få, säkert det enda större, som ej lemnar öfverskott. — Smålands privatbank hade den 31 sistl. December utelöpande kreditsedlar till ett belopp af 3,116,937: 32, emot inneliggande 1,046,543: 29. 5, i riksbanksmynt, samt ett will ytterligare sedelutgifning berättigande saldo af 280,605: 46. 5, allt bko, — Kommerskollegium tillkännagifver, att en stor spiralboj, rödmålad, försedd med klot, kommer att i början af nästinstundande April utläggas i sydvestlig riktning från den grundaste delen af Varnes sandbank utanför Folkstone, samt att, enligt en den 26 sisthdne Januari af norska marindepartementet utfärdad kungörelse, Ferders fyr kommer att släckas den 1 nästinstundande Juni och i stället en stadig fyr af första ordningen då tändas, på den omkring en half mil sydligt från Ferders fyr liggande holmen Lille Ferder eller Tristeenx. — — Efter den berättelse om armens pensions kassas ställning, som kassans direktion afgifvit till armens nu församlade herrar fullmäktige, upplyser Waäktaren, att pensionskassan, hvars tillgångar ända till 1851 ej endast voro tillräckliga, utan till och med gåfvo årliga öfverskott, sedan dess kommit i en ganska bekymmersam ställning. Orsakerna härtill äro förnämligsst, dels nödvändigheten att nedsätta räntan å en dei utlånade kapitaler till 5 proc. från 6 proc., som förr alltid kunde erbållas dels minskad inkomst genom upphörandet 1852 af vakansoch liggetids-, samt nådårsoch begrafningshjelpsbesparingarne, för hvilka ersättning af årliga statsanslag erhållits med endast 31,400 rår, under det att inkomsten af dessa besparingar under de sista fyra åren i medeltal utgjorde 48,710 rdr, samt slutligen och förnämligast det så öfver all förväntan ökade antalet pensionstagare. Som detta senare förhållandet till en del på förhand emotsågs, vände sig kas san redan 1847 till rikets ständer med anhållan om det understöd som var nödigt, på det att kassan skulle kunna blifva i stånd att fortfarande uppfylla sina törbindelser enligt nu gällande pensionsstat. Ständerna beviljade äfven vid såväl 1848 som 1851 års riksdagar ett förslagsanslag af 22,000 rdr att årligen till detta ändamål utgå. År 1851 måste detta anslag för första gången anlitas till betäckande af årets brist, stor 8,937 rdr; men redan 1852 uppgick bristen till 20,234 rår utöfver det af ständerna såtunda anvisade fyllnadsanslaget. Ny hjelp söktes, och från och med 1855 har kassan af statsmedel uppburit 36,000 rdr om året. Som likväl de föregående årens balans blef obetäckt, och utgifterna alltjemt ökats, utgör vid 1856 års utgång kassans sammanlagda brist 60,031 rdr, och den summa, hvarmed kassans utgifter 1856 öfverstigit dess inkomster, uppgår ända till 57,600 rdr, till hvilken summa således det årliga statsanslaget borde ökas för att fylla behofvet, äfven om utgifterna ej vidare skulie växa, hvilket dock är sannolikt att de fortfarande skola göra. Pensionärernas antal utgjorde: 1848 — 849 st., ponsionsbeloppet 225,743 rdr. 1856 — 1,055 st., 298, 868 1848 voro kassans inkomster 290,176 rår, utgifter 264,883 rdr. 1855 voro kassans inkomster 314,272 rdr, utgifter 324,396 rdr. 1856 års räkenskaper äro ännu ej afslutade. Kassans förmögenhet, som ända till 1850 tillvuxit och då utgjorde 2,498, 529 rdr, har sedandess nedgått och utgjorde vid 1855 års slut 2,438,497 rår. Rörande enkeoch pupillkassan fianer man att pensionärernas antal utgjorde: 1848 — 271 st., med pensionsbelopp af 25,252 rdr 1856 — 320 st., 30,657 rdr Kassans förmögenhet har alltjemt tillväxt, fast minskad grad de senare åren, och utgör nu 414,885 rdr I sammanhang härmed erinrar Wäktaren, att ri kets ständers revisorer flera gånger gjort anmärkning derpå, att pensionerade militärer, då de blifva ut nämde till civil tjenst på stat, det oaktadt uppbärs hela sin pension från armåns pensionskassa, ehuru en del af denna pension bekostas af staten. Desse anmärkningar ha föranledt ett efterräknande al huru mycket denna af staten bekostade andel verk ligen utgör; och lär det ha visat sig, att af kassans egna tillgångar inflytande medel utgöra ungefär 56 procent och statens bidrag under åtskilliga benämaingar ungefär 44 proc. af det hela. Fråga lärer ock hafva blifvit bland fullmäktige väckt, att de pensionstagare, som hädanefter erhålla sådan tjenst på stat, skola afstå dessa 44 proc. af pensionen. ——