Aftonbladet – 9 februari 1857, sida 3

sammankomster. Uti de deputerades kongress tros oppositionen icke komma att få öfverhanden, men uti senaten äro ODonnellisterna, som nu bilda kärnan af oppositionen, säkra om segern. Såsom det berättas, kommer ODonnell, hvilken råkat få i sina händer nå gra ganska vigtiga bref, att lemna högst inwressanta belysningar af den närvarande styrelsens verksamhet. Reformfrågan sysselsätter lifligt pressen, de politiska kretsarne och kabinettet. Narvaez och Pidal hafva bestämdt uttalat sig emot reformen, såsom den uppfattas al absolutisterna. Man har uppfattat deras yttrande såsom en förpliktelse och tror, att den moderata, kosstitutionalismens representanter uti kabinettet fast beslutat att ingifva sin afskedansökan, i händelse cortes, som skola sammanträda Jen I Maj, skulle gå in på absolutisternas afrigter. De artiklar mot den af hofvet önskade konservativa reformen, hvilka varit införda uti tidningen Diario Espanol, skola tillkommit genom general Narvaez inspirationer. Stort uppseende väcker för närvarande franska familjen Laports hos spanska regeringen gjorda ersättningsanspråk. Vid den tid, då franskspanska kriget utkämpades, konfiskerades bröderna Laports föräldrars besittningar på ön Cuba, uppgående i värde till 17 mill. realer, och uti fredsfördraget mellan de båda makterna bestämdes, att alla indragna gods skulle återställas tillsina egare, men atti de fall, der detta icke vore möjligt, en ersättning motsvarande deras värden skulle af spanska styrelsen till dem utbetalas. Denna öfverenskommelse iakttogs icke af spanska regeringen mot familjen Laport, och nu söka arfvingarne göra sin rätt gällande. Deras fordringar understödas med eftertryck af franska beskickningen. ITALIEN. Uti den sardinska deputeradekammarens session den 27 Januari har art. 9 af lagen rörande den allmänna undervisningens centraladministration blifvit antagen. Enligt densamma utgör katolska religionen basen för den moraliska uppfostran och religionsundervisningen uti alla offentliga skolor. Speciallagar bestämma religionsundervisningen för de katolska eleverna, men deremot bör de ickekatolska elevernas religionsundervisning besörjas af deras föräldrar. Konung Victor Emanuel af Sardinien hade: den 27 Januari uti Nizza sammanträffat med ryska enkekejsarinnan och storfursten Michael. Om aftonen besökte de furstliga personerna teatern och den 28 uppvaktade konungen storfurstinnan Helena. . Från Neapel berättas, att det våldsamma systemet fortsättes med stor stränghet. Polisdirektören sjelf skall i början gjort föreställningar mot de befallningar han erhöllit att vidtaga arresteringar i massa, men utförde dem dock, sedan han fått underrättelse om ett orderna kommo från konungen. Dessa nya våldsamheter hafva gått så långt i råhet. och godtycslighet, att de icke ers vunnit bifall vid konungens eget hof. Ferdinand vistas fortfarande uti Caserta, dag och natt omgifven af en militärisk vakt af 64 utvalde soldater, hvilka bestrida vakttjensten uti det inre af slottet Caserta: En betydlig afdelsing gardesinfanteri deltager derjemte i slottevakten. På borggärden är dygnet om en stark kavalleriafdelning uppstäld. De personer, som bsbo de midt emot slottet belägna husen, äro förbjudne att öppna fönstren. Hvarje främmande, som ankommer till Caserta, beledsagas öfverallt af en soldatbevakning, hvilken följer honom troget som skuggan, ända tills han åter afreser derifrån. Innan konungen kom till Caserta, utvisades 20 misshagliga personer derifrån. Den genom alla dessa godtyckliga åtgärder uppretade sinnesstämningen har ännu mera stegrats genom de arrestsringar, som dagligen vidtagas, så väl i hufvudstaden som i hela konungariket. Underrättelserna från Sicilien äro få; äfven der rådde den yttersta förbittring. Mordförsöket mot erkebiskopen af Matera utfördes i det ögonblick då han utdelade välsignelsen. Den sårade är mördarens förman. En kanonikus, som försökte att skydda erkebiskopen, dödades af mördaren med ett pisolskott. I en korrespondensartikel från Milano till Constitutionnel, berättas det, att den 30 Januari oordnivgar skulle hafva förefallit utanför de personers bostäder, hvilka ej delt git uti iliuminationen i anledning af amnestidekretet. Det ser ut som om oordningarne icke inskränkt sig till oväsen och några sönderslagna fönsterrutor. En milanesisk ade!sman, som ej illuminerat eller som kommit något sent med sin illumination, skall hafva blifvit svårt misshandlad, då han sökte urskulda sig inför folkhoparne, som skreko och hotade honom. Det förstås af sig sjelft, att dessa oordningar mycket sysselsätta allmänheten, och att man till och med öfverdrifver händelserna. I Turin är man högst förtörnad öfver dessa fö närmelser mot de förnäma i Milano, hvilka ansett sig böra undandraga sig att deltaga i allmänhetens glädjeyttringar; man är der isynnerhet förargad öfver den milanesiska polisens uppförande, som låtit oroligheterna ohejdadt passera, uten att ens synas blanda sig i saken. Vidare berättss det, att, såcom motvigt till de entusiastiska glädjeyttringarne öfver amnestidekretet, alla städer, kejsaren besöker, just valt dagen för hans ankomst att afsända subskriptionsmedlen till Alessandriakanonerna. Utom amnestidekretet har kejsaren samma dag låtit utfärda fyra andra dekret, hvarigenom åtskilliga arbeten till Milanos och hufvudstadens i Lombardiet förskönande blifvit anbefalda. I Morning Post läsas några depesgcher från Messina och Catana, enligt hvilka så talrika politicka arresteringar skola egt rum och fängelserna till den grad vara öfverfylda, att man nödgas föra en del af de häktade till ett par ödsliga klippöar. Befolkningens förbittring har stigit till sin höjd. Uti Catanea herrskar en sådan förskräckelse, att ingen vågar sig u! på gatorna, som öfversvämmas af polisagenter,