Aftonbladet – 7 februari 1857, sida 2

—— — Den såsom bilaga till Posttidningen utlelade Rikshufvudboker för 1854 är utarbetad efter iet nya formuläret. Den upptager särskilt konto öfer hvardera af följande 16 fonder: Statsverkets grundond; Ordinarie statsreglerings-, Extra statsreglerings-; tiksgäldsverkets, Förenade mötespassevolans-kassorjas, Norrbottens hästjägaresqvadrons-voloatärvakans-, ia per mille-, Landshöfdivge-ackords-amorterings-, Jadsättnings-, Magasins-, Handelsoch sjöfarts-, EkNanterings-, Jagiksssan,. Allmänna hospitalsoch arnhusfonden samt f. d. Ksnelistyrelsens handkassa ch öfverårige depositioner. Behållningen af dessa onder utgjorde vid 1854 års ingång 19,790,394 rår ch vid dess utgång 19,130,3324 rdr. Inkomsterna ade nemligen utgjort 21,605,454 rår oeh utgifterna 2,265,516 rår. Öfverskottet å statsverkets ordinarie inkomster utsjorde 2,602,251 rdr oeh besparingarne å statsverkots utgifter 62,067 rdr, eller tillsammans 2,664,318 dr, livaremot bristerca i statsverkets inkomster utsjorde 584,951 rdr och bristerna å statsverkets utsifter 641,788, eller tillsammans 1,231,740 rdr, utviade, jemförde med föregående summa, ett saldo iksgäldsverkets fond till godo af 2,664,318 rdr. — Bland öfverskotten å inkomsterna må nämnas: sjöullsmedel 1,792,079, karte-sigillate-medel -187,776 ch ordinarie räntan 104,264 rdr, äfvensom arrendenedel å kronolägenvheter 90,036 rår, liksom de fleste itlar gifvit öfverskott, med undantag af bränvinsufgiften, com lemnat en brist af 445,488 rdr, samt ilfveroch alun-tionde, trosspassevolansafgiften, öb-— jervationsmedel och salu-aceisen. Odisponibla uppvördsmedel uppgingo till 127,607 rdr. Bland bri-sterna i utgiftsstaten må nämnas: för fångars vård och underhåll 106,827 rår, för furåagering af värfva-le kavalleriets och infanteriets hästar 115,414 rdr, atflyttningshjelp vid laga skiften 61,717 rdr, omkostnaderna vid karte-sigillate-verket 59,416, till farsoters och smittosamma sjukdomars botande 96,897. Af extra statsregleringsfondens tillgångar, dels anslag å 4,388,666 rdr och dels reservationer från fö-regående år 252,700 samt uppbörd 6182, hafva utbetalts 3,942,770 rdr och ressrverats till följande år 2,519,183 rdr samt resten kommit riksgäldsverkets fond tillgodo. Såsom kostnader för 1853—654 årens riksdag äro utbetalte 282,750 rdr. Bland riksgäldsverkets inkomster 4 006,314 anföras allmänna bevillningen med 2,199,396 rår, hvaraf äfkortade 90,145, behållne 2,195,539 och resserande 13,711; tidningsstämplingsafgiften med 44,932, kortstämplingsafgiften med 41,201, bankovinstmedel med: 900,000 och undsättningsmedel med 700,000 rdr. — Öfver högsta domstolens utlåtande ons förslaget till lag rörande rel:gionsfriheten, innehäller Constitutionnel en artikel af följande lydelse : Vi hade redan öfver Preussen erhållit underrättelsen om, att Sverges högsta domstol förklarat sig ieke kunna tillstyrka det förslag rörande religionsfriheten, som af regeringen blifvit fråmlagdt för riks dagen, och vi ha nu framför oss mera bestämda detaljer, som nyss från Stockholm kommit oss till-handa, och hvilka sätta oss i tillfälle att uppfatta. fulla betydelsen af denna åtgärd. Den af högsta. domstolen uttalade opinionen är af så mycket större: vigt, som den i sjelfva verket representerar riksdagens egen (f). Högsta domstolens ledamöter äro nemligen underkastade äfventyret att hvart tredje år kunna ombytas, enär ständerna ha rätt att beståmmäa, huruvida ifrågavarande ledamöter visat sig förtjenta af att bibehållas på sin plats. Det var den 24 i denna månad (Januari), som den särskilt för detta. ändamål af ständerna utsedda mämd skulle fälla utslaget, och man har derföre anledning att förmoda, det högsta domstelen, innan den fattat sitt beslut, på förhand gjort sig underrättad om representationens åsigter i frågan. Domstolen har till följd bäraf förklarat det kuogliga förslaget lemna en alltför långt utsträekt frihet i religiösa mål, och ansåg stats kyrkans skyddande fordra; att samvetsfribeten underkastades en större inskränkning. Vi ha hört personer, okunniga om den nuvarande ställningen i Sverge, och som verkligen tro på det af nämde land framstälda anspråk på att vara en frihetens vagga, påstå, att det häftiga språk, som major Bildt nyligen på riddarhuset förde, ej vore annat än ett uttryck af en enskilt ledamots öfverdrifna åsigter. Man finner pu, att desse beklagliga och erimliga fördomar, som förvåna och bedröfva alla förnuftiga protestanter, delas af högsta domstolens ledamöter. Sjelfva det kungliga förslaget var redan ganska knapphändigt på liberala medgifvanden och ingalunda motsvarande de förhoppningar, som väckts af trontalet. Det är numera sannolikt att, i trots af alla. civiliserade nationers, såväl protestantiska som katol-ska, enhälligt uttryckta opinion, den barbariska lag-stiftning, som i Sverge är gällande i afseende på religiösa mål, fortfarande kommer att bibehållas.s Denna artikel bar en viss märkvärdighet, såväl för den ställning, hvaruti den tidning, som intagit densamma, anses stå till franska. regeringen, som ock genom sjelfva sitt innebåll. Den förråder på en gång en tämligen noggrann kännedom om svenska förhållanden, och derjemte en viss obekantskap med åtskilligt, som här i synnerhet måste tagas i be. traktande. Så anse vi t. ex. för en plikt att: fritaga högsta domstolens majoritet från hvarje: beräkning på opinionsnämdens religiösa åsigter, ehuruväl vi ej våga lika bestämdt påstå, att berörde nämd, ifall den kommit i tillfälle: att taga kännedom af det argumentatiowssätt, som begagnats af vissa bland högsta domstolens ledamöter, ej möjligen kunde, oberoerde af alla slags kyrkliga opinioner, ha dragit i betänkande att vid sin första omröstning uttala ett obetingadt nejs. Hvad åter angår öfverstelöjtnant Bildts anförande på riddarhuset i fråga om rätt för konungen att till läkarebefattningar m. m. utnämna personer af: annan bekännelse än statskyrkans, så älska. vi att tro, det hr Bildt häruti ej representerar någonting annat än sin egen opinien oeh måhända en del af det partis han tillhör, samt: att hans f-rhågor för den större våda, som: kunde uppkomma af katolska piller än genone katolska svärd (hvilka senare ju få användas), hvarken delats af opinionsnämden eller ens: af någon ännu bögre stäld opinion. Att för öfrigt svenska nationen icke vill eller kan ikläda sig någon solidarisk ansvarighet för grefve Snoilkys och hr Backmans opinioner, hoppas vi skola blifva klart äfven för Frankrikes publicister, sedan de fått läsa dessa ledamöters utlåtanden. Hvad frågans slutliga. utgång beträffar, våga vi ämmu hysa bättre: förhoppningar än artikelförfattaren. Vi fastAnd Om läsaren vill rådfråga kartan, skall han 7 ET EST TER MR, FIS. PERER: JP Brstrap SSST SLET pA FRAS OS