Aftonbladet – 5 februari 1857, sida 2

— Kommerskollegium tillkännagifver, att förbud för införsel af hornboskap från Sverge till hertigdömena Holstein och Lauenburg blifvit af ministeriet för nämde hertigdömen den 8 i förlidne månad utfärdadt. —Ä Si — Den till bedömande af mästareprof utsedda juryn hade i går afton sammankomst, dervid on af snickaregesällen Lars Fredrik Andersson, -boende i huset .n:o 20 Jakobsbergsgränd, till mästareprof förevisad chiffonier af mahogny erhöll det en-. hälliga utlåtande af juryn, att stycket vore ett af de mest utmärkta, som härstädes blifvit uppvisade. — Folkmängden uti Arvika Köping utgjorde, enligt oss tillhandakommen uppgift derifrån, vid sistlidne års slut 809 personer. — En insändare i Svenska Tidningen, som i en följd af artiklar granskat regeringens jernvägsförslag, har i gårdagsnumret, mot den af öfverste Ericson i sitt betänkande yttrade sats: satt wvåra stambanor ingenstädes skola komma att bära sig bättre än der de afvika från segellederna inåt landets, och som stöd för sitt påstående, att en sådan sats ingalunda säller obetingadt, utan snarare lider ganska många undantag, anfört en mängd exempel från utlandet, der jernvägar just löpa utmed segelleder. Artikeltörf. yttrar nemligen: Vi. bedja: våra läsare kasta ett öga på en aågorlunda fullständig karta: öfver Frankrikes och Tysklands jernvägar. Det synes då, att nästan hvarje segelbar flod är åtföljd i längre eller kortare riktaing, allt efter som systemet hunnit utvecklas, af aågon jernbana, stundom längs båda dess stränder. Sålunda åtföljes Weiehseln af Danzig-Brombergerbanan ända till sistnämda ställe. Oderfloden, från dess utlopp: styckevis, men från Breslau helt och hållet till inemot dess ursprung. March-. och Netzeflodernz, !ängshela. deras lopp. .Elbefloden åtföljes, med få undantag, alltifrån Pardubitz ända till: dess utlopp, af jernbanor. Mainfioden på samma sätt längs hela dess lopp. Rhenfloden är beledsagad af jernbanor långs båda dess stränder från Basel ända till Maicz och sedermera styckevis åtminstone af en jernbana ånda emot dess utlopp. Rhöne, Seine, Marne, Saöne Loire och Garonne i Frankrike äro likaledes, till största delen af sina sträekniogar, åtföljde af jernbanor, utan att nämna många andra större och mindre floder. Sådant är ock ganska naturligt, enär floderna, innan ännu vägar och ehausseer funnos till, utgjorde snart sagdt de enda förbindelsemedlen emellan de uppväxande samhällena, hvilka, i mån af sin utveckling och, utbredning till ;det inre af landet, funno behof af nya förbindelser med den stora allmänna stråkvägen; floden, vare sig.genom segelbara bifloder eller anläggning af kanaler, vägar och chaussber. Betraktar man således er vägoch vatterkarta öfver Europas mera befolkade länder, så företer den en tät väfnad af förbindelser, så till lands som vatten, i nära samband med hvarandra — allt till industriens. tjenst. : När -nu jernvägar uppstedo, så är klart att: stambanorna hufvudsakligen skulle komma att följa sträekningen af de större vattenles derna, der sådana funnos, för att i detta. läge : bäst komma i beröring med alla: hit ledande förbindelser, och på sådant sätt samt gemensamt med dem bäst gagna industrien. Htt ytterligare skäl härtill ligger äfven deruti, att flod-dalarne gemenligen erbjuda den mest lämpliga mark för jernbanors anläggning. Samma jernvägskartor skola äfven utvisa, att jernbanor och vattenleder under denna -parallela sträckning i vissa punkter beröra hvarandra och på sådant sätt sinsemellan sättas i gemenskap, till ytterligare lättnad för kommunikationen: Om nu härigenom någorstädes inträffat, a:t trafiken på vattaet genom jernbanans tillkomst förlerat i liflighet eller tvärtom, så är sådant af underordnad beskaffenhet, ty här är ieke fråga om att så ställa till, att det ena eller andra systemet får ökad eller minskad trafik, utan huru de gemensamt, bäst och ändamålsenligast skola kunna gagna som kommeuniketionsmedel, hvilken grundsats. är den enda bestående och står främst af alla i bithörands frågor. Erfarenheten har emellertid visat, både här oeh anporstädes, att bådå systemerna trifvas väl bredvid hvarandra och hafva hvar sin särskilta trafik; till båtnad så för dem sjelfve som för rörelsen i allmänhet. Vill man nu invända, att dessa lärders vattendrag äro väsentligen olika med vårt lands, hvarest större segelbara floder -mindre förekomma än insjöar af större eller mindre utsträckning, så svaras härtill att tillämpningen af ofvanstående är ändock här alldeJes enahanda, då den lifliga ångbåtstrafik, som herrskar på våra insjöar, lika lätt och med samma fördelar som på en flod kan bringas i beröring med jernbanorna, om dessas riktning dertill lemnar tillfälle.. De rika, bördiga slätterna utmed Mälarens strand och flera andra af våra vattendrag göra ock jemförelsen med nyssnämde floddalar, i fråga om stambanornas ledning, mera öfverensstämmande. Helt annat är förhållandet med bihanor och sammanbindningsbanor, som oftast -måste ega en alldeles motsatt riktning. ——