Aftonbladet – 5 februari 1857, sida 2

tå i faders ställe för honom. Men; du Gud, let tycks ha varit som att slå vatten på gåsen. Gode Gud, det sägs ju att hån är drucken halfva sin tid och bär sig åt som vore hän från förståndet! Han går alldeles för l8ägt; jen Tom, alldelåk för långt. Mrs Gordon har intet tålamod med honom. Hon fräter på honom bara han kommer hit, och ban träter igen, så det är inte särdeles trefligt ätt ha honom här. Förträfflig qvinna i botten, mrs Gordon, men litet burdus i sitt sätt, som du vet, och Tom råkar till att också vara litet burdus, så det är bårdt mot hårdt här de stöta ihop, ska jag säga, och detär påintet vis trefligt för en man, söm älskar sin ro och inte önskar något högre än attse alla lyckliga omkring sig. Du Gud, jag ville önska Nina vore min dotter! HvVarföre kan hon nte komma hit öfver och bo hos oss? Hon har inte fått mera egensinne på sin lott än nätt och jemt hvad jag tycker är lagom — tillräckligt med spiritus för att hindra en att dufna. Hvad nytt om hennes tillbedjare? Ämnar hon åstad och gifta sig — hä? Det är två unga herrar der hemma, som uppvakta miss Nina. Den ene är mr Carsön från Newyork. j Besitta och regera! hon tänker väl inte gå och gifta sig med en sån der förb—d yankee heller. Bror min skulle vända sig i grafven ! ; i Jag tror inte hån behöfver göra sig det besväret, sade Harry; ty jag är nästan säker att det är mr Clayton, som är den gynnade. Clayton! god slägt — det kan låta höra sig! Tycks vara en bildad och hederlig karl, eller hur ?a at Ja sir; han har en plantage i Södra Karolina har man sagt mig. : t Ah! ah! det är godt och väl med det; men jag afskyr tanken. att bli af med Nina. Jag var aldrig mycket för att skicka henne till Newyork. Tror inte mycket på de de helpensionerna. Jag har sett så söta flickor, som någon kan önska sig, Växa upp på plantagerna, Hvad behöfva vi skieka våra döttrar