Aftonbladet – 4 februari 1857, sida 2

den obehagliga mödan att deruti ka. Den ord handlingen bildar Pi deta en märklig kontrast till öfvannämde komitc: des strängt på sak grundade ock fråti hvarje skymt af dylika oarter befriade utlåtande. Konsistorium har, såsom ofvanföre nämts, afstyrk! förslaget; men likasom konsistorium sjelft skulle haft någon aning om: de betänkligheter, som väl ändock måste uppstå hos reRR att på gränd af konsistorii utlåe alldeles tillbakavisa en af de kommunala myndigheterna begärd reform uti en sak, der likväl kommunens röst torde få lof att anses åtminstone betyda något mer än fördomarne hos några prester, har konsistorium tillika för sin dei föreslagit, att regeringen, efter vederbörandes hörande, ville utfärda en särskilt folkskolestadga för Stockholms stad, lämpad efter detta samhälles egendomliga förbållanden, men dock så litet afvikande från den närvarande allmänna stadgan som möjligt : och naturligtvis bibehållande konsistörium och församlingspresterskapet vid öfveruppsigten öfver folkskolorna, hvartill det förmodligen anses-genöm sina antecedentia i saken hafva gjort sig väl förtjent. S Utlåtandet är undertecknadt af erkebiskop Reuterdahl och konsistorii samtlige ledamöter, äfven eh eller annan, som förut i skolstyrelse eller på sockenstämma, om vi ej bedraga oss, icke varit emot det framstälda förslaget. Man motser utan tvifvel med spänd väntan afgörandet hos regeringen af denna fråga, ej mindre med afseende på dess stora vigt för hufvudstaden, än för dess allmänna betydelse såsom principfråga. I sistnämde hänseende sönderfaller den egentligen i två frågor: den ena, huruvida vården om folkets uppfostran skall ansex såsom ett privilegium eoclusiväm för presterskäpet; på hvad sätt än en sådan åtagen vård fullgöres; den andra, huruvida vår samhälleliga utveckling står på den -punkt, att:en stor kommun skall få lof att efter eget godtfinnande ordua en kommunal förbättring, eller en önskan i detta hänseende, efter långa förberedelser och noggranna undersökningar af alla faktiska förhållanden uttalad i behörig ordning af hufvudstadens alla auktoriteter, som haft med saken att göra, och hvilken : för öfrigt, efter hvad man vet, har allmänna opinionen för sig, möjligen kan stranda på frasernas rinotstånd i ett af högkyrkligt skråsinne dikteradt utlåtande. Vi tvifla icke på att hierarkien har starka försänkningar inom regeringen; likväl vilja vi hoppas, att regeringen väl betänker hvad der i denna fråga beslutar. — Vi skola med det snaraste återkomma till ämnet; SEN EA AR RIE