Aftonbladet – 3 februari 1857, sida 2

tunkän, ant rgs. I allmänhet kan sägas att spanmålspriseraå väder de senuxste dagarne i oeh efter marknaden företett någon benågenhe, att Stiga. I allmänhet hafva hitkomne detaljhandiare klagat öfver mindre god omsättning; ehuru lysande uns? tag icke saknats. Inkasseringarhe på platsen hafva, efter hvad vi tro gått bra; vida Jättafe än man med aoledning af penningebristen måhända väntat; men åtskilliga affärsmän från sandra orter, hvilka vanligen bruka. besöka Hindersmessan samt der äfven hafva liqvider att verkställa, uteblefvo i år, hvilket kan förklara den klagan vi hört en eller annan föra öfver mindre punktlighet och mindre goda inkasseringar: Vi hafva här ofvad ömtalat svårigheten att komma till ett någorlunda allmänt gällande pris på tackjern, svårigheten för köpare och säljare ait till ömsesidig belåtenhet träffa öfverenskommelse. Fill någofi del skulle väl denna häfvas, eller åtminstone minskas, om en mäklarö ftinnes på platsen. Med de betydliga affärer, som i Hindersmessorna bruka afslutas i jern. och spanmål, skulle en redbar och skicklig mäklare tvifvelsutan kunna redan på årets första månad skaffa sig en försvarlig årsinkomst; och både säljare och köpare skulle säkert med nöje. härtill bidraga med en provision, som icke vore betungande för någon, men besparade dem mycken tidsspillan och obehag. När nu härtill kommer, att en mäklare hela året om kan påräkna att, i den mån han vinner förtroende, erhålla uppdrag i fråga om lånetransaktioner, köp af så väl hus och egendomar som varor och annat mera, så skulle en mäklarebefattning här, rätt skött, säkerligen vara ganska vinstgifvande, likasom en mäklares biträde vid många tillfällen, och särdeles i Hindersmessorna, skulle vara välkommet för både köpare cch säljare. Marknadsvädret hade på slutet slagit om till köldsnöyra och blåst; så att flera resande; hvilka i förgår försökte återvända från staden, måste åter styra kosan dit, emedan vägarne ej voro farbara; Troligen hafva flera landtbor af sampoa orsak hindrats att till staden inkomma. — Det var sampiå dagar för 7 år sedan, eller den 28 och 29 Januari 1850, som det minnesvärda vädret egde rum, hvilket kostade flera färdande lifvet: ett förhållande, som dock denna gång lyckligtvis ej förspörts. Vid Hushållningssällskapets sammanträde tillstökades ett slags opinionsyttring i fråga om jernvägen. Eburu, om vi ej missminna oss, ett formligt beslut blifvit sistlidet år fattadt om föranstaltande af ett särskilt möte i och för jernvägsfrågan, i hvilket äfven för saken intresserade, som icke äro sällskapets ledamöter, skulle ega att deltaga, och ehuru sällskapet icke saknat ganska direkta påstötar äfven, såsom vi hafva anledning tro, från ombud för särskilta korporationer, att under årets Hindersmessa hålla ett dylikt möte, hade sällskapet icke vidtagit några åtgärder härför, eller kungjort denna fråga såsom öfverlåggningsämne. Det var derföre med verklig öfverraskning man nu, under sammankomsten, fick höra friberre H. Haftilton uppträda och föreslå, att sällskapet skulle afgifva en opinionsyttring i jernvägsfrågan. Hade denna opinionsyttring emellertid. blifvit sådan somv hr friherren föreslog densamma, så hade derom ej mycket varit att säga, enär hvar och en gernä skille kuonat i en sådan förena sig. Hr friherren föreslog femligen, OM vi ej orätt uppfattade orden, att sällskapet skulle uttrycka den opinion, att det för Örebro län vore fördelaktigt om jernvägar blefve anlagda både söder och norr om Mälaren med sammanbindningsbana mellan sÖrebra och Askersund (hvilket är det lockbete, hvarmed: Sö dermanlands-possessionatintresset här söker vinna an hängare). Men en annan ledamot, brukspatron Cc Lindberg, erinrade om nödvändigheten att tillägga enligt K. M:ts nådiga proposition. Efter et kör diskussion — deri summa fyra personer yttrade sig af hvilka en uttryckligen framhöll, att för industr och varuforslivg vore en bana norr om Mälaren ojem förligt vigtigare än den södra framstäldes propo sition i, såsom vi fattade det; följande ordalag: at det för Örebro län vore fördelaktigt om, enligt K M:ts proposition, jernvägar blefve anlagdå både nor och söder om Mälaren, med en sammanbindtingsbana emellan Örebro och Askersund, hvilken sist nämde bana sällskapet önskar måtte fullbordas inom första perioden af statsregleringeu. Denna propo sition besvarades med 6 eller 7 ja, och får således. tillsvidare, denna genom öfverrumpling tillkomna me ningsyttring gå och gälla såsom Hushållningssällska pets. Att denna opinionsyttring har en icke obetyd: lig bismak af hvad man på studentspråket kalla drift, hafva tillställarne måhända förbisett; i rege ringens proposition är nemligen, såsom bekant ingen bana från Nerike norr om Mälaren föreslagen på sin höjd antydd eller stäld på en oviss framtid så att en uppmärksam läsare af den kongl. proposi tionen till och med kan hafva anledning att tveka huruvida någon dylik bana ens är på allvar tillämnad