Aftonbladet – 3 februari 1857, sida 1

den föreslagna jernvägen skall skära det på ungefär midten af dess bredd, från öster rökI nadt,; skulle den lemna en Jlandsträcka ai minst tio mil på hvardera sidan om sig, hvars befolkning för sina jernvägsförbindelser med I de öfriga delarne af landet skulle uteslutande l våra hänvisad till denna enda kommunikationslivie, Kart är således att af de östra och vestra delsrue at detta landbälte ej blotukusterna, utan äfven stora sträckor i det inre skulle gå fö-lustiga det medel till utyeck!an de at sina resurser, som ligget 1 lättade kommunikationer, Detta synes oss både våra en orättvisa. mot en af vära idogaste; proviaser och en bestämd, förlust för nationalrikedomen, söm, redan nu idsssa teskters, boskapsskötse! samt deras fabriker och bruksindustri ha en ganska rik kölla till skspande at välmåga, min söm derifrån skulle kunna hämta mångdubbelt mera, om de hinder undanröjdes, sov hittills stått i vägen för tillgodogörandet af fplkets anlag och landets naturliga bjelpkälor. 1 Hvar och en som sett Småland vet väl hvilg ka dessa hinder och hjelpkällor äro. De föx1 resa sig i ofantliga backar, som brant stupå ned till, en; liten, sjö eller däld. att öfver dessa backar transportera tunga lass, . ät enuppgiftsför hvilken imåländningens kända hibärdighet ej studsar tilbaka; men ej c sällan är åtföljd af verklig: fara. Föra at dessa backar äro sådana, att ingen gerna förblir, sittande iråkdonet medan ban färdis utföredem, och det. Bcehöfs den 1:llasmålandshästens hela värna vid dewr för attsåkdonet skall kunna hållas upprätt. Med såduna vä går kan aldrig någon rätt kraftig industfiuppstå. Folklynnet tar dock alltid till en viss grad ut sinrätt, alla hiodertilltrots, och den småländska befolkningen är ett ypperligt bevis detpå. Ej: nog med att detta landskap ännu i dag, som för sekler sedan, lemnar de nordligare provinserna sin slagtboskap, och folket, med : en ihärdighet utan like i andra trakIter af vårt land, afvinner en karg och stenbunden jordmån vackra åkerfält; man ser der ej sällan tillstymmelser till en industri, som endast skulle behöfva lättade transporter för att draga till sig kapitalerna. Ingen del af vårt land är måhända så egnadt att blifva ett stort fabriksdistrikt, ett svenskt LancaIshire, som denna af strida vattendrag upp fylda provins. Man finner redan vid de åt alla håll nedströmmande åarne en mängd verk ahlagda, hvilkas produkter, vida spridda i ländet; måste med stora: kostnader nedfoislas till kusten, för att af sjötrafiken uppbämtas. Dylika verk skulle i långt större antal kunna rymmas vid de större vattendragen. Men utom dessa ser man nästan öfverallt smärre åar och bäckar strömma ned i de trånga kjusorna mellan bergshöjderna och bilda ej obetydliga vattenfall, som nu endast drifva bondens sqvaltqvarn eller på sin höjd ett stampverk, men i företagsamma händer skulle utgöra ett kapital för sig. En annan naturförmån, hvaraf Småland är i besittning, men som, i likhet med den förrå, ligger så godt som ohäfdad. är dess skogar. Visserligen hafva dessa i Kalmar län, genom det på de sista årtiondena öfverhandtagande spekulationsraseriet, blifvit betydligt -uthuggna och genom misshushållning och vanskötsel äfven i det inre landet I tll värde förminskade, men nog mycket återI står dock, för att med en bättre hushållning och sen i allmänhet rationellare behandling kunna förse de snart så godt som skoglösa mellersta provinserha med:deras behof af bränsle.För att åstadkomma en för landet så högst nödvändig hushållning, måste dock skogens egare lära sig inse dess värde, och dettacåter skallssäkerligen ej ske förr än de genom lättade kommunikationer blifvit i tillfällevatt föra sina skoögseffekter till afsättningsorter, der de blifva väl betalta. Som ett bevis på i hvilket vanpris dessa effekter nu, genom brist på kommunikationer, stå, anför en af ortens tidningar, att en famn upphuggenved i Wimmerbytrakten för närvarande blott: kostar 3 å 4 rdr; och att den för endåst 15 år sedan köstade på rot, då köparen betäckte arbetskostnaden, 3 sk. rgs, d: v. s. skogen egde nästan mtet värde i brist på transportmedel: 8 : I ! Det är äfven i Småland som de: öfre ;r1ovinserna och framför allt hufvudstaden till första delen reqvirera sitt -behof af slagtboskap; Denna uppköpes nu på de stora kreatursmarknaderna i detta landskap el!er i grannprovinserna och drifves sedermera längs landsvägarne tills den i betydligt afmagradt skick ahkommer till destinationsorten. En transport på jernväg: af dessa kreatur skulle ej bloit gifva dem ett högre värde på marknaden, utan äfven inspara enbetydlig mängd dagsverken, som nu gå förlorade genom den stora arbetarpersonal, eom i egenskap af drifvare och väktare måste åtfölja boskapsdrifterna. Af allt detta framgår klart, huru vigtigt det är både för landet och provinsen, att denna senare ej blir glömd eller med njuggbet behandlad vid uppgörandet af ett system för statens jernvigar. Få delar af landet skulle i ökad nationalförmåga så rikligt vedergälla det allmänna hvad det i förbättrade xommunikstioner gifvit, som denna nuidetta hänseende så vanlottade provins. Men för att stt sådant resultat skall kunne ernås, mäste så jernväg genom Småland ej vara en bro kastad öfver det från Österoch Westerzötland till Skåne, för att på kortas e väg bereda transitofart mellan Malmö och hufvudstaden: Den måste här, som öfveralit, i frärssta rummet afse rörelsens cch godstrafikens, d. v. 8 industriens Behof. Men denna kan säkerligen ej höja sig med en enda genom provinsens midt löpande bana. De östra och vestra delarne, till en sträcka af 3 å 4 mil från kusten, skälle derigenom bli lika lottlösa som förut, lika isolerade från alla afsättnihgsorter för sina produkter. iBehofvet är sålunda gifvet, men huru skall det afhjelpas ? I den fullkomliga brist på alla slags statistiska oc topografiska upplys