Aftonbladet – 2 februari 1857, sida 3

verket qvarstått i 157 år, och de. i detsamma . vidtagna förändringar ej af alla godkänts, så frågade han, om icke detta kunde. kallas ett storverk. Så länge Sverge eger sin indelta armå spridd öfver hela landet, samt lika och sammanväxt med folket i vanor, seder m. m., så behöfde man ej befara några revolutionära rörelser, hvarken republik eller kejsardöme, så framt ej hela folket gillade detsamma, ty Stockholm kan aldrig blifra för Sve-ge hvad Paris är. för Frankrike. ..Om-detta ingått i Karl XI:s ide, så förtjenade den så mycket större aktning. Den tanken hade ofta fallit talaren in, att detta vore orsaken till de många tårar, som gjutits i vissa tidningar öfver det sega indelningsverket, men hap hade förkstat den, emedan han ej ville söka ett dåligt motiv för andras handlingar... Grefve Anckarsvärd har sagt, att genom indragning af boställena skulle en likhet i löner kunna åstadkommas: Talaren medgaf . sättet vara riktigt, ifall. grondsatsen vore det... Men han trodde likheten. vara af mindre vigt än att hvarje tjensteman finge så mycket, att han kunde lefva deraf. Detta öfverensstämmer. ock med krigsministerns och Kongl: Maj:ts förslag. Det är väl iogen olycka, om. indelningsinnehafvaren kan draga en större reveny af sitt boställe, än det be lopp -hvartill det blifvit uppskattadt;. men detta hade den kungliga svenska afundsjukan svårt att fördraga. Den är en bröstsjukdom, hvilken, liksom all annar sådan, ej kan utrotas... Om grefve Anckarsvärds förslag antsgits 1833, hvarigenom en kompanichef skulle erhållit 800 rdr i lön, så skulle följden hafva blifvit, att redan första riksdag derefter en löneförhöjning måst begäras, och hade den då ej kunnat beviljas. så kunde det hafva händt att 18 paragrafen riksdagsordniogen hindrat mången ati bevista riksdagen Åtminstone kunde tal. -aritmetiskt bevisa ait säskulle hafva varit förhållandet med: honom. För öfrigt hade troligen arrendatorerna beta!t blott nägot öfver det uppskattade värdet, hvarigenom den högre afkastningen hade stannat i deras fickor, som visserligen icke för dem varit illa, men utan någon nytta för krigsbefälet: Tal. hade som officer till-:och afträdt: boställen tvenne gånger, och lemnat begge uppdrifna till dubbelt större afkastning än de gåfvo vid tillträdet, ett förhållande, som talaren trodde vara tämligen allmänt. Om nu alla boställen varit utarrenderade, hvilken ofantlig summa skulle ej hafva afhändts löntsgarne utan nägon hvarken deras eller statens fördel. Om grefve Anckarsvärds förslag an tages, så blefve ävdock ingen likhet i verkligheten, nemligen att för alla ställen vara tillräcklig: — Lef nadskostnaden är olika i olika provinser samt bero ende af högre odling och större rikedom... Derföre ansåg tal. riktigt-att ehsfen för landtförsvarsdepartementet föreslagit. omvärdering af boställena in hvarje regemente. Såsom exempel anfördes, att örfgör ta regementena ansågos vara högst aflöpade till följd af jordens högre pris; men der vore ock lefnadskostnader till följd af en: störreirikedom också högre; och att Elfsborgs regemente. haren lägre indelning, men ock en lägre lefnadskostnad. :Sålunvda regleras genom boställena detta f sig sjelft. De misstag och ojemnheter, som vid-1833: års värdering skedde, emedan den var. den första, kunna vid en. ny dels. undvikas dels. jemnas. Det påstäendet, att man ej skulle kunna rätt uppskatta boställena, fanntal. mer. än besynnerligt, då jordbruket uppnått-en sådan fulländning; och så många egendomsköp tillhöga pris afslutas,-hvarvidväl-torde-med-allt skäl få-antagas -att-köparne förstått värdera. Med boställena. eger intet annat förhållande rum, olika med den. epskilda!-egendom, An. vatt staten. är egarem och -tjenstemannen innehafvare:;--En värdering. kan endast. approximatift, ej absolut;-ske. -Om nu-senyngre boställsinnehafvare, som -ser-sig-en-längre. tid. få bibehålla bostället, upparbetardetsamma till högre afkastning; -så låge väl deri ej-något ondt, utan rikets ständer : borde -snarare vara glada öfver att militären, som är färdig att i farans stund offra lif och blod, äfven under freden eger sin bergning. Man har talat om-svårigheten med kostnaden för uppsättningen, men talaren trodde, att. hvar och -en ordentlig officer ej skulle hafva någon svårighet vid att få låna. Grefve Anckarsvärd har önskat att genom vägring af det begärda anslaget åstadkomma: en förändring i aflöningssättet: Väl hade man hört, att i andra stater med utbildad sministerstyrelse en sådan åtgärd -vidtagits för att få ministren ombytt, men talaren hoppades, att -hvarken grefve Anckarsvärd-eller svenska folket skulle vilja tillgripa ett så vådligt medel för-ett så ringa mål.Talaren kunde ej neka för sig, att följden skulle blifva-en nedslagenhet hos det indelta befälet, -som ej skulle kunna inse, hvarföre just det skulle få sitta emellan, derföre att chefen för landtförsvarsdepartementet oh grefve Anckarsvärd ej kunna komma öfverens. på Förargelsen skulle mot enderautbryta hos hvar och en. --Om. poster ändras eller anslaget alldeles afslås på uppgifne grunder, vore helt ännaf, än om det skedde af dettx skäl. Slutligen ville talaren hafva befälet frikalladt från beskyllningen för sprejeri,, ett ord;som finge stå för författarens räkning, och hvilket ord-han ansåg betyda ett bemödande att mot rätt och billighet tillskansa sig fördelar. Att begära sina varor in nåtura är icke prejeri. Då begårräntegifvaren detsamma, när han begagnar sin uppsägpingsrätt. Talaren var öfvertygad att befälets ridderligå avda förmår det att ej genom uppsägning preja: Han bad om ursäkt, om han något varmt tillbakavisat en beekyllning, som kunde passa på en krämare, men som vore kränkande för den indelte officeren. s v: Grefve Puke uppläste ett längre skriftligt anförande till genmäle emot anmärkningarne vid sjöförsvaret, hvilket anförande dock så: lågt framfördes, att det var omöjligt uppfatta något deraf. (Forts.)