Aftonbladet – 2 februari 1857, sida 2

UTRIKES. Med gårdagens snällpost emottogo vi tidningar från London af d. 25, Paris, Briissel och Berlin af d. 26, Hamburg af d. 27 och Köpenhamn af d. 28 Jannuari. Enligt hvad man -af-en :telegrafdepesch har sigsbekant; har uti den engelska tidningen Globe förekovåmit en uppgift, att:pefsiska fegeringen skulle, efter Buschirs eröfring af engesmännen, ha antagit de från Englands sida framstälda fordrirgar, och att ett snart slut på persiska kriget till följd derutaf skulle vara att-emotse.. Dessa uppgifiers tillförlitlighet bestrides emellertid från andra håll, och öm man får tro ett påstående i Le Nord, skola :deengelska regeringen senast;tillhandakomna depescherna alldeles ingenting innehålla rörande en sådan eftergifvenhet från Persiens sida: Dagens snällport medförde tidningar från Köpenhamn af den 30 Jan., men icke någon tysk post. a DANMARK: Till -medlem af -landsthinget efter -aflidne J;E. Larsen har inrikesministern F. Krieger blifvit vald: Vid folkethingets sammanträde den 28 Januari, företogs till andra behandling frågan om anlöggning af en jernväg genom Jutland, hvarvid thinget efter enliflig -öfverläggning och efter omröstning med 48 röster mot 36 antog J. Jörgensens förslag, att jernvägen skulle komma att sträcka sig från :Aarhuus til Wiborg och någon punkt vid -Venöviken eller Holstebro, samt eventuelt, att en föreningsbana skulle. gå till. Randers, förutsatt att om sträckningen af en framtidalängdbana icke på samma gång bestämdt beslöt fattas. Hela den. danska, kofferdiflottan, deruti inbegripne äfven Holsteins och Slesvigs fartyg, utgjorde vid 1855 års slut ett antal af 5,276 om , 109,549 kommersläster .mot. 5,!79 om 105,172 3, -kommersläster, hvaraf den vid 1854 års slut bestod. Handelsflottan har således -ökats , med 100 fartyg om något mer än 4000 ; kommersläster. Tillökningen har nästan uteslutande skett inom konungariket; Slesvigs flotta har mimskats något i lästetal, hvaremot Holsteins obetydligt ökats. FRANKRIKE. Ministern för åkerbruket, handeln och de allmänna byggnaderna har nu följt sina emBetsbröders efterdöme och tillagt alla tjenstemännen inom sitt departement löneförhöjning. På kejsarens och kejsarinnans befallning gafs den 21 Jan. operan sDrottöing Topazes, men de bevistade icke, representationen, emedan det var årsdagen af-Ludvig XVI:safrättning. Den kejserlige prinseti är nu så återstäld från sin opasslighet, att några bulletiner icke vidare: utfärdas. talet. .mot tidningarne la Presse, och vEstafette för det att: de ur schweiziska tidningar aftryckt ett bref, som förmodats : vara -skrifvet af kejsarens handsekreterare, lärer åter blifvit instäldt...-Den 22 Jan. förekom åter inför civiltribunälet rätte. gången rörande, L7..af. Ludvig Filips efterTemnade handskrifter, hvilka af orleanaka familjen återfordras, Domstolen förklarade prinsarnes af orleanska buset yrkande obefogadt-samt dömde dem att ersätta rättegångskostnaderna. Frågan rörde en fortsättning af Pater Anselms historia (Continuation de Uhistoire du pere Anselme). Tidningarne -redogöra--fortfarande--myeket fullständigt för dem till döden dömde och numera afrättade Vergers förhållande under de sista dägarne. Sålunda berättas, att då han fick tvångsdrägten så pass förmildrad, att han kunde skrifva, så blef han åter, liksom förut, lugn, nästan likgiltig. Han hade arbetat hela dagen nästan utan uppehåll, och tog sig knappast nödig tidför att spisa. Inomfå timmar fuliskref han mer än-50sidor, hvilka sägas skola innefatta hans testamente. Han uppdrog direktören. att tacka dem, som; beviljat honom denna ynnest. Två barmhertiga systrar från Dossigny; hvilka känt Verger, då han var -prest iSerris, ville igår .besöka honom för att åt honom öfverlemna en Mariebild; som de för honom låtit välsigna. Verger lät taoka dem, men emottog dem icke, utan lät förklara, att han -iekeville mottaga några vidare: besök... Likväl gjorde han-ett undantag för biskopen i Meaux, Han, emottog denne kl. 1. Sedan tillbragte han en mycket orolig natt. Alltsedan han blef häktad trodde han sig genom brottet hafva förvärfvat sig anseende i den allmärna. opinionen. Men sedan ban insett sanningen, är han mycket nedslagen. Sedan han blef dömd, skref han tili sin far följande: Min arme far! Hvilken sorg för er och Hela slägten!... Men förlora icke modet; så länge guillotinen icke är uppförd-och mitt hufvud ieke--fallit, så har ni ännu skäl ätt hoppas. Omfammna för mig min styfndör, mina brödet, min syster och de öfrige slägtingarne... Er..son..Verger.e.. Derunder:stodr Ochmin-broder, mna förmig Cleiientina Sedan sitt vistande i fängelset Ila Roquette fruktade han. städse, att blifva förgiftad. -Hen använde: -derföre: ect tigheten att låta sin vaktare staka på alla rätter. och alla. drycker, som framsattes åt honom; Tillika. samtalade han med-vaktkarJört myoket?omF erskapets förbättrande ock den katolska doktrinen, Hvilköt allt tyck. tes-hos-honom-hafva blifvit en fix.ide, 4 on Re RE Kölnische Zeitung uppgifver, att ett rykte gått, att Verker mi hia acdiat. blskopen ab; Meana, då detmar Förele rat-sig -icke viljahogkejsaren. understödja