Aftonbladet – 29 januari 1857, sida 3

ni, om det nu vore: er man som styrde: här, så skulle massa Tom hålla sig . stilla; ty då visste han, att han ingenting kunde göra. Men så länge ni står ensam, så skall -han inte göra annat än pina och plåga er. — Men nu, barn, är det tid på ni klär er till middagen. Ja, men jag har ju någonting att tala om för dig, kära Milly, som jag så. när glömt! sade Nina. Jag har. varit. öfver: till den Bellevilleska plantagen och köpt Harrys hustru af mrs Le Clere. Har ni, miss Nina! Så må Herren välsigna er! Harry var så utom sig i morse öfver hvad massa Tom hade sagt, att det såg ut, som hade han varit nära på vansinnig. Nu kan han vara lugn, sade Nina. Jag har köpebrefvet här. Men, barn, hvar i all verlden fick ni så mycket pengar ifrån att betala så der på fläck ? Mr Clayton lånade mig), sade Nina. Mr Clayton ! Hvad var det jag sade er, barn? Tror ni att ni skulle låtit honom låna er de der engarne, om inte ni hade tyckt oni honom? — Men, se så, skynda sig nu, mitt socker! Der komma massa Tom och den der andre herrn tillbaka, och ni måste vara färdig till middagen. Sällskapet, som samlades -kring. middagsbordet, var ej särdeles lifvadt. Tom Gordon, som under morgonens utfärd kommit underfund .med det. spratt. Nina spelat, honom, var vresigare och mera retlig än vanligt, ehuru alltför stolt. att göra några häntydningar på ämnet. Nina var missbelåten med mr Jekyls närvaro, hvilken hennes bror öfvertalat att stanna till middagen. Tant Nesbit var naturligtvis, ännu , gråtmildare än, vanligt. ör ton, som i större sällskaper merendels spelade röllen af lyssnare hellre änden af talare, sade mycket litet; och hade ej Carson funnits, tordev.det varit tvifvel underkastadt, om ågon af sällskapet hade öppnat sin mun. Hvarje