Aftonbladet – 24 januari 1857, sida 2

— Näiärnberg har på den senaste tiden blif. vit medelpunkten för en ganska liflig litterär verksamhet, i synnerhet på språkforskningens, konstoch kulturhistoriens område. Det är det dervarande s.k. Fermaniska Museum, som gifvit lif och väckelse häråt. Flera för kulturhistorien vigtiga tidskrifter och samlingsarbeten ha redan börjat utgifvas af detta musei föreståndare och tjenstemän. Till dessa har äfven kommit en af arkivföreståndaren vid samma museum d:r K. Frommann utgifven tidskrift, Die deutschen Mundarten, som har stort värde för speciel språkforskning i afseende på den germaniska språkstammen. Genom den naturhistoriska metod för språkforskningen, som genom Jakob Grimm först blifvit införd i vetenskapen, har äfven hvardagsspråket, äfvensom de inskränktaste lokaldialekter fått en vetenskaplig hetydelse, först och främst för deras egen skull, i det först genom dem det blir möjligt att ända in i de minsta detaljerna och de finaste nyanserna fullända språkutvecklingens stora tafla, sedermera emedan de i högre grad än man vanligen antager äro egnade att sprida ett klart ljus äfven öfver språkhistoriens äldre epoker, Sålunda är ett omätligt material vunnet, som föremål för vetenskaplig behandling, hvilket man först måste söka noggrant hopsamla, ordna och delvis undersöka. I anseende till deras stora massa, är det framförallt nödvändigt att materialierna icke kringströs, utan för en lättare öfversigts skull grupperas omkring en medelpunkt. För detta ändamål erbjuder sig ramen af en tidskrift som den mest passande formen. Tidskriften utkommer i månadshäften om tre ark. — Bland nyligen inkomna arbeten är ett som i Tyskland ådragit sig mycken uppmärksamhet, nemligen Pariser Kaiser-Skizzen von Theodor Mundt. I dessa skizzer, som den utmärkte författaren utkastat under sitt vistande i Paris sommaren 1856, har han, utan att uppvakta med politiska afhandlingar, likväl lemnat en intressant kritik öfver det nya napoleoniska kejsardömet och dess i dagen framträdsnde politiska och sociala resultater. Man kan för ögonblicket icke inlåta sig på en närmare skildring af lifvet och förhållandet i Paris, utan att öfverallt stöta på Napoleonismen; den är — säger författaren — den röda tråd, som karakteristiskt slingrar sig genom alla förhållanden, och till dess karakteriserande och beskrifning kunna ofta lifsföreteelser på det mest slående sätt bidraga, hvilka icke stå i nägon omedelbar beröring n ed statssystemet. KEENAN SN EAA