Aftonbladet – 24 januari 1857, sida 2

förra engelska expeditionen var de på Karak landsatta truppernas helsotillstånd förträffligt. Ön, af ungefär 7 engelska mils längd, genomstrykes i sin midt af en kedja af klippkullar, på hvilka man finner vidsträckta lager af fossila hafssnäckor. Vindrufvor, fikon, vattenmeloner och vanliga meloner finnas der i mängd liksom flera små skogar af dadelpalmen. Den ger bete åt några iåroch boskapsbjordar, men nästan alla förnödenhetsvaror jemte bränsie och bygnadsvirke måste bämtas från fasta landet. Den plats, som utvaldes för det engelska lägret 1838, och som sannolikt äfven nu kommer att besättas af general Outram, befinner sig på sydöstra kusten af ön och har till höger om sig ett gammalt holländskt fäste. Alla öns invånare bo i detta ej särdeles starka fäste. Ankarplatsen är osäker, men i den närbeiägna hamnen vid Buschir kunna stora skepp med trygghet lägga sig för ankar. I närheten af det holländska fästet finnas ruiner af en stor by, som år 1814 plundrades af Wahabiterna. Utanför ruinerna ser man talrika i klippan uthuggna hålor, som tjenade till grafvar åt de ganla persiska eldsdyrkarne. Till Karak hör den lilla ön Kargs, som blott begagnas till bete för får och getter. — Vi ha från Öfverintendentsembetet emottagit en skrifvelse rörande skorstenen å Jakobs kyrka; men då den först på e. m. kom oss tillhanda, måste vi uppskjuta dess meddelande till nästa nummer. — Ä-susee