MUSIK. På kongl. teatern uppträdde i går afton, emellan akterna af Sheridans Rivalerna, en ung pianist från Wien hr Anton Door i icke mindre än sex särskilta numror, förutom ett, som hr Door hade den artigheten att spela utöfver hvad programmet lofvade. Hr Door utvecklade icke allenast en betydande teknisk färdighet, hvilken han, i motsats till mången annan här på senare tider hörd pianist, icke begagnade blott till åstadkommande af en hop mer och mindre mirakulösa effekter, utan derjemte mycken smak, som i förening med en lätt touche gjorde åhörandet af hans spel utmärkt behagligt. Hr Door lyckades derföre äfven särdeles väl i återgifvandet af Henselts fina och luftiga dtude: sSi oiseau jtais,, hvaremot den storartade karakteren af Choping Marche funebre kanske icke af hr Door så fullkomligt framhölls, såsom t. ex. af Tellefsen, i det genom några förändringar till mera hastigt tempo den prägel af högtidligt allvar, som utmärker denna komposition, till en del gick förlorad. Hr Door spelade vidare ett briljant Koncertstick af Kalkbrenner, med ackompagnement af orkester, en liflig: Scherzo af Chopin, en vacker Souvenir de Mendelssohn, Lied ohne Worte af hr Door sjelf komponerad, samt en Polka de Concert af V. Wallace. Oaktadt salongen var något glest besatt, skördade hr D. ett rikligt bifall jemte framropning, och säkert önskar mången att snart få förnya bekantskapen med denne utmärkta talang, som icke heller lärer vara främmande för den klassiska musikens alster. Tillfälle dertill är beredt nästkommande tisdag, då hr Door gifver en soire i hr De la Croixs lokal.