Aftonbladet – 20 januari 1857, sida 2

af Börd. För himlens skull! låt mig slippa dessa smeknamn. Du vet ju, att jag heter Stanislaus Theodorik; men jag ber som en nåd att li förskonad från alla andra benämningar, dem ditt uppfinningsrika snille roar gig med att uppfiana. Penning. Usch! nu är du elak, Tycker du icke det är en ljuf lott att vara Loth åt din Lotta. af Börd. Du skall heldre få kalla mig din slaf. Penning. Nej du! Då sa di på kafferepen, att jag förtryckte dig. Men säg nu fort hvad du har att säga, så skall jag försöka att hålla mig allvarsam. af Börd (fattar mll Penniags hand). Säg mig, till att börja med, hvad gör du dig för begrepp om adel? ; Penning. Åh! det skall jag strax säga dig: (rabblar upp. som en utanlexa) Adeln i nittonde seklet är en liga, en sammansättning af dem, som vilja förb:uka, utan att producera, lefva, utan att arbeta, veta allt, utan att ha lärt något, taga i besittning alla hedersställen, utan ait deraf ha gjort sig förtjenta, bemäktiga sig alja embeten, utan att kuana sköta demp (). Det der kan jag utantill, ty jag har hört pappa så många gånger upprepa det. aj Börd (något bestört, har vid definitionen på adel släppt mll Penj nings hand). Tillåt mig säga, min älskade Lotta, att du i många fall liknar en inkomplett kortlek: () General Foy, i franska deputerade kammare Februari 1821. P ren,