— Kristianias studenter firade den 13 festen till fädrens minne med en sexa i studentsamfundets festligt prydda lokal. I bakgrunden såg man den af Upsala damer gifna fanan; orsgifven af en dekoration af svenska, norska och danska flaggor. Längs väggarne voro bröstbilder af prins Gustaf, Holberg, Örsted, Oehlenschläger, Thorvaldsen och Rye uppstälda på piedestaler, och rundt omkring på väggarne säto sköldar, på hvilka man läste namnen på de under året aflidne, mera märkvärdige personer från de tre rikena: Löwenskjold, Lundegaard, Kjönig, Fauchald, Trap; Krogh, Hartmansdorff, Löwenhjelm, Wahlbom; Hvidt, Larsen, Anna Nielsen, Aarestrup, Bindesböll och Knuth. Professor Munch öppnade högtiden med ett föredrag om den dynastiska skandinavismens historia allt sedan: hedenhösslaget. Efter afsjungande af Welhavens sång: I Rogenlund under Sagas Hal tömde adjunkt Thsasen minnets bägare för fädren,i det han derefter uppräknade de under årets lopp aflidne bedersmännen. Från talaregtolen deklamerade A. Munch följande skaldestycke, Eriodring fra Upsalaferden, hvilket emottogs med ofantligt bifall: Paa Meelarsöens Vande, paa Holme og paa Krat der låa en stilie, demrende, nordisk Sommernat, saa klar som Morgnens Aande,j saa -dyb som dunklest Nat — af Fortid og af Fremtid underlig sammensat. Langs med de dunkle Skove og under grönnen Ö tre Snekker saaes drage opad den stille Sö. Saa stolte de fremad glede med höie Svanebryst — De bar jo paa sin Tillie to Landes Ungdomslyst. Det var de danske Drenge fra Sjellands blide Vang, ERROR i SR