Aftonbladet – 17 januari 1857, sida 3

I j Å b Tstatsutskottets utlåtande n:r 26, som afstyrker biom statsbidrag för jernvägsanläggningar från Mariestad till vestra stambanav, från Borås till samma stambara, emeNan Köping och Uttersbergs bruk sawt mellan Hvetlanda och Oscarshamn; 13:o angående direktionens för Nora-Ervalla jernvägsbolagets underdåniga ansökning om ytterligare lånunderstöd för nämde jernvägsföretag ; 14:o0 i anledning af förre expeditionschefen m. m. C. F. Meinanders underdåniga ansökning om pensionsförböjning. DAGENS PLENA. Ridderskapet och Adeln. Med anledning af talmännens öfverensiommelse beslöts en underdånig hemställan till Kongl. Maj:t om riksdagens fortfarande ännu en månad utöfver de tre i grundlagen bestämda. — Följande statsutskottets afstyrkande utlåtanden: N:o 25, i anledning af väckt fråga om betesrätt för vissa hemman å kronoallmänningen Mösseberg; och n:o 26 om upphörande af det utaf kammarkollegium bestämda minimi-arrendebeloppet för kronofiskena Norrforss samt Spökfallet och Spökkällan i Umeå elf; samt memorial n:o 27, med anmälan om behofvet af ytterligare ett kanslistarfvode, biföllos. — Bankoutskottets skrifvelse till rikets ständer med påminnelse om val af revisorer till lånekontoren föranledde ingen åtgärd. — Hr Palmerantz anmälde anmärkningar emot konuogens rålgifvare, hvilken auvmälan remitterades till konstitutionsutskottet. Slutligen bordlades Here i detta plenum aflemnade propositioner och skrifvelser. Presteståndet. På talmannens hemställan beslöts att ståndet till Kongl. Maj:t skulle ingå med uvderd. skrifvelse om riksdagens förlängande med en månad utöfver den i grundlagen föreskrifnå tid. Statsutskottets utlåtande a:o 24 angående väckt fråga om upplåtelse af jord sill Strömsholms kanslbolags disposition blef ånyo bordlagdt. Samma utskotts utlåtanden n:r 25, om betesrätt för vissa hemman å kronoslimändingen Mösseberg, p:r 26, om upphörande utaf det af kammarkoliegium faststälda minimiarrendebelopp för vissa kronofisken i Umeå elf, begge med afstyrkande å väckta motioner, biföllos, äfvensom utskottets i dess memorial p:r 27 gjorda hemställan om ett ytterligare kanslistarfvode. I enlighet med bankoutskottets hemställan beslöts, att grunderna för val af revisorer och suppleanter i och för grauskningen sf bankodiskontverkets förvaltning och fäksäskaper för det nästförflutna året skulle bestämmas i likhet med hvad förr varit brukligt Borgareståndet. Statsutskottets utlåtande n:r 26 och memorial n:r 27 samt bankoutskottets utlåtande n:r 11 biföllos. För öfrigt upptogs detta plenum af bordiäggning dels af utskottsbetänkanden, dels af de i detta plenum aflemnade kongl. propositioner samt protokollsjustering; äfvensom åtskilliga expeditionsutskottets förslag till underd. skrifvelser godkändes. Bondeståndet. Talmannen tillkännagaf att tillsvidare onsdagsplena skola utsättas till kl. 10 f. m.; men lördagsplena icke förr än till kl. 12. Ståndet beslöt, på framställning af talmannen, att skrifvelse skulle aflåtas om förlängning af riksdagen, och art om onsdag val skulle ske till ledamöter i den revision i Göteborgs och Malm53 Jånekontor, som skall börja den 1 Mars detta år. — Vidare bifölls fall till Gustaf Glads motion om uppkörande af det utaf E. kommarkoHegium bestämda minimiarrendebelopp för krenofisken i Umeå elf. För öfrigt bloti bordläggningar. Herr O. A. Mannerskantz motion om folkbeväpning. De inom vår verldsdel genast förfluina händelserika åreos erfarenhet, som klarligen bevisat tillvaron af ett farligt mastutvidgningsbegär, som blott med de största ansträngningar kunnat hållas inom tillbörliga gränsor, har bort gifva åt hvarje svågare folk den lärdomen, att noga se till huru de skola kunna bevara sin sjelfständighet. Och att Sverges folk mindre än något annati sådant afseende får försumma att vära vaket och uppmärksamt, det bar säkerligen hvarje svensk man med oro känt, uäder den nyss flyddå tid, då vi Hörde den väldiga stridsstormen prusa nära intill våra egna stränder och hvad stund som helst kunde vänta, att också vi skulle indragas deruti. Denna gång gick det hotande ovädret oss förbi, och visade os:-faran blott på afstånd, men vi få ej derföre låta invagga oss i säkerhet, ty det kan snart komma tillbaka, och då skola kanske vi i främsta rummet blifva utsatta för detsammas våldsamhet och då vi ej kumna veta, när det kommer, måste vi derföre alltid vara beredda på dess emottagande. Vi få ej beller med säkerhet räkna derpå, att någon främmande hjelp skall räckas oss i behofvets stund; ty vi kunna ej förneka, att ställningen inom vår verldsdel är sådan, att ingen den ena dagen kan förutse hvad dem andra skall komma, och att sådana politiska hvälfningar lätt kunna uppstå, ati hvarje folk derigenom blir lemnadt ensamt, at: på egen hand kämpa för sitt sjelfbestånd. Jag, för min del åtminstone, är derföre lifligen öfvertygad, att vi ej i närvarande tidpunkt kunna för oss till besvarande nppställa någon mera vigtig samhällsfråga än denna: JFga vi inom oss kraft dog att försvara vår sjelfständighet, och om vi ega denna kraft, är den så ordnad, att den i bekofvets stund i sin fulla styrka kan användas? På den första delen af denna fråga måste hvarje svensk utan undersökning och utan betinksnde lemna, et: jakande svar, ty den fasta tron på vårt fosterlands fortbestånd, såsom eti fritt och sjelfständigt land, måste finnas hos 0ss alla, och vi kunna ej bysa någon annan tanke än den, att sammalj: skyddande försyn; som gaf våra fäder kraft att med framgång ktmpa för vårt lands frihet, Sfven skall skänka oss förmåga att, under stundande framtida pröfningar, åt våra efterkommande bevara detta dyrbara arf; som vi till vårdande emottagit. Men blinda för faran af vår nuvarande ställning skulle vi dock vara om vi icke på samma gång måste obeiingadt erkänns, att vi, för att kunna hålla oss nppe blaud de fria oberoende folkens antal, mera äs hitintills måste anstränga oss, efter vår yttersta förmåga, för att hopsamla och ordna all den fössvarskraft, som vårt land innesluter. Vi veta alla alltför väl hvar vi hafva den farligaste fisnden till vårt oberoende, och vid en jemföselse af hans krafter med våra egna skulle vi nödgas förtvifla om vår räddning undan hans öfvermakt, om vi ej kände vårt mod lifvas af det medvetandet, att det lands läge och beskaffenhet, som vil hafva att försvara lyckligtvis är sådant att detsamma erbjuder en ganska fast ställning, derinom en stridbar befolkning, väl använd, bör kunna. med. framgång försvara sig emot en Mycket öfverlägsen angripare. Men stridbar och stridsfördig måste PORREN dn SVARAR er, missis, allt ska nog bli bra igen, när det får gå om några där. Det har varit litet qvistigt för oss på senare tiden, och barnens kläder ä inte så precis nya just, men så har jag lagat en hel bop: Sicket ett häl barav, tillade han och sträckte upp ett stycke rödt flanell med en stor svart lapp, det kommer minsann inte längre nu — och det der FER —— fim— s———— —— mekare, rrnnssressssssssrsssrhnsssrttrtsesessssssssrthsrtsstrhrsshshshbnsbsbnsrhnhshhhbbhnbsshsshhhsseeeeststtnessssssss TTT BRT TTT Rss