Aftonbladet – 16 januari 1857, sida 3

Ekonomiska anteckningar från Bohuslän. IL Badlifvet och. dess inverkan på befolkningens. seder och ekonomi. — Fisklägena. — Fördelåktigt inflytande af nyäste bränvinsförfattningen: — Episoder från -etti fiskläger Öfver ett fjerdedels år är redan förlidet, sedan de sista badgästerna med flyttföglårne lemnade de vestra skären; och de sista dyninigarne. afi det. såkallade: badlifvets-has för länge sedan lagt sig: Mån må nemligen icks föreställa sig, att badningen derborta angår jendast badgästerna och badserviser; tvärtom utöfvar den ett mäktigt inflytande icke; blott på sjelfva badorten och dess invånare, utan ipå hela den bohuslänska kusten. Den har inumera. blifvit em af. denna landsändas betydligare näriogskällor, och skulle kunna såsom sådan, särdeles hvad dess. verkningar vidkommer, Jemföras med de fordna periodiska sulfiskena, dock naturligtvis i en. minskad. preportion. Det periodiska sillfisket betingades af en naturens nyck, om -man så får benämna en ännu okänd naturlsg; badningen åter till större. delen af modet:;, ty enhvar lärer väl känna, att af de omkring 2100 badgäster, som i år besökt Bohusläns stränder, knappast hälften gjort det af verkligt behof. Sillfisket sammanförde på vissa punkter massor af menniskor, satte penningen i omlopp, minskade dess värde genom att onaturligt stegra: priset på lefnadsförnödenheter och arbete, inverkade menligt på de andra näringarne, demoraliserade befolkningen, med— ett ord vände upp och ned på alla gamla förhållanden: Så ock efter en. mindre måttstock badningen, sådan den i år vsritvDet låter paradoxt, men torde dock lätt kunna bevisas. Den, som i sommar besökt Strömstad och Marstrand, måste förundra sig öfvet huru en sådan samling af menniskor, och dertill med sådana anspråk och lefnadsvanor, kunnat inrymmas inom dessa: så trånga och så torftiga platser. Också fingo invånarne sjelfva underkasta sig de största försakelser. Flertalet af dem måste med sina familjer inskränka sig till, ett eller, par rum, andra åter taga sin tiliflykt till kök, vindar och: till-och: med uthus: —allt för att förtjena på badgäster. Naturligtvis stego byrornåa 1 förhällande till tilloppet af badbesökande, och gingo här lika högt som i rikets. större städer, om ej högre, med hänscende till rummens beskaffenhet. Slutligen funnos nästan inga rum att få. i lika mån -stegrades priset på allt annat. I visst fall verkade detta välgöranderpå närgränsande landsbygd och skärgård, hvars produkter sålunda blefvo bättre betalta på såmma gång de funno en lättare afsättning. I synnerhet. gälde detta om de färska fiskvaårorna, bvilka annars här bortkastas : för vrakpris, t. ex. 18 å 24 sk. lispuudet, men i endra fall gick denna stegring ända till! oförskämdhet. Sålunda t. ex. blygdes man ej i Marstrand att begära arbetslön för sågning och buggning af ved efter 12 rdr famnen, ehuru man :visserligen sedermera lät jemka med sig. Lega för en båt eller för häst och åkdon var lika högt tilltagen. De betydliga penningesutimör, som på detta sätt skulle stanna inom och i närbeten af badorterma, kunna utan öfverdrift kalkuleras till en million rdr 188. Nyttan. af. denna . penningetillgång beror naturligtvis ; på dess användande. Det torde dock ej kunna nekas, avt på sjelfva badorterrå invånarne sjelfva under badtiden. dels komma ur sina arbetsvanor, dels, genom den inskränkning i utrymmet de måste underkasta sig, urståndsättas att idka sina vanliga sysselsättningar, under det det yngre slägtet, jag menar här synnerligast det vackra könet, med denna lyx och detta dolce far niente för ögonen, lätteligen låter det tarfliga, anspråkslösa och husliga i dess fordna lefnadsvanor fara, för att visa sig lika .ebarmant-som. badfrämFRUN SNR SNETT EN REIN An FT och tillbringat större delan af aftarl ia