Aftonbladet – 14 januari 1857, sida 3

seende, och bllökningsproeenten bar under ifrågavarande qvinqvennium varit betydligt högre i Gotlands. samt de fyra nordligaste länen än i de båda förstnämda. Det är märkvärdigt nog att se, huru dessa, våra folkrikaste län — Malmö och Eifsborgs — i alla tider likasom täflat med hvarandra i invånareantal, samt huru de båda, om också det ena slutligen måste erkänna sig vara af medtäflaren öfvervunnet, lyckats bibehålla de företrädesrum i förhållande till rikets öfriga län, som de en ång intagit. För omkring etthundra år sefan (1751) hade Elfsborgs län öfver 10,000 invånare mera än Malmö län, och ännu 1835 nära ett tusen flera; men år 1840 hade det sistnämda länet 3000 menniskor mera än Elfsborgs län, och nu, 1855, stiger Malmö läns öfvervigt till öfver 14,000 personer. Denna större tillväxt i folkmängd, som Malmö län således i senare tider företett, är desto mer anmärkningsvärd, som detta län, hvars areal utgör föga mer än en tredjedel af Elfsborgs, redan länge varit i samma mån tätare befolkadt. Under de sistförflutna fem åren uppgick folkmängdstillökningen i Malmö län till 15,580 själar eller 6,15 procent, men utgjorie i Elfsborgs län endast 8,369 själar eller 3,40 procent. Den minsta tillökning, som under detta qvingqvennium, i förhållande till den förutvarande folkmängden egt rum, förekommer, såsom vanligt, i de hufvudstaden närmast omgifvande länen. Likväl har Jönköpings län, hvars folkmängd under åren 1845—1850 tillväxte med 4,10 procent, under denna period vunnit en mindre tillökning än Nyköpings och Stockholms län, -nemligen endast 1,83 procent, under det att tillväxten inom de båda sistnämde länen utgjorde 2,14 samt 2,22 procent. Bland städerna har den största numerära tillökningen, såsom skäligen kunnat väntas, förekommit i Stockholm och Göteborg, med 4888 och 3528 personer; men dernäst kommer icke rikets tredje stad, Norrköping, utan Malmö, med 2721 och vidare Upsala med 1034, Kalmar med 920, Sundsvall med 824, Landskrona med 694, Vestervik med 692 och Luad med 545 individers tillökning. JNorrköping har, sannolikt i följd af kolerans härjningar samt den för klädesfabrikationen missgynnande konjunktur, som under någon tid af ifrågavarande qvinqvennium egt rum, blott vunnit en tillökning af 200 personer. Göteborgs tillväxt torde väl i sjelfva verket ha varit större än den här angifna, ty tabellkommissionen synes icke hafva uti denna stad inberäknat Karl Johans församling, som ensam lärer innehålla omkring 8000 invånare. Då denna församling utgör en betydande förstad till Göteborg, om den också är å landets grund belägen, synes dess invånareantal ha bort åtminstone i en not omnämnas. Den nu för Göteborg anförda folknummern angifver icke fullständigt detta samhälles folkmängd. En helt annan rangordning, än den absoluta tillväxten under de sistförflutna fem åren föranledt, gifver den relativa tillökningen under samma tid, hvilken varit störst i Östersund, Sköfde, Sundsvall, Söderhamn, Borgholm och Malmö, samt minst i Vadstena, Cimbritshamn, Uddevalla, Norrköping, Alingsås och Sala. Östersund och Sköfde ha i folkmängd tilltagit med icke mindre än 40 och 33 procent, då under samma tid Vadstena och Cimöritshamn endast vunnit en tillväxt af 0,so och 0,60 procent. Äfven de båda universitetsstäderne Upsala och Lund ha i folkmängd gjort ganska ansenliga framsteg, nemligen Upsala med 15,16 samt Lund med 8,12 procent; men det af tabellkommissionen afgifna sammandrag omfattar en alltför inskränkt tiderymd, för att på de derunder förekomna förhållanden kunna grunda några bestämda slutsatser, hvarföre vi icke heller anse oss böra inlåta oss i vidare reflexioner deröfver.