Aftonbladet – 12 januari 1857, sida 3

den enkla fiakern inträde i det. kejserliga palatset, äfven sedan man erfarit, att erkebiskopen af Paris befann sig uti densamma, och msgr Sibour var nödsakad stiga ur och, åtföljd sf två andliga, gå öfver Tuileriebörggården till slottet, hvilket icke var någon angenäm promenad, då ett häftigt regnväder hade upplöst macademiseringen. . En annan korrespondent säger att regerinzen uti den mördade prelaten förlorat ett ganska verksamt stöd, enär han ännu hos en tel af befolkningen ansågs vara samme frisinnade man som fordom. Man väntar snarligen ett arbete rörande .blantade äktenskep, af den bekante protestävtiske predikanten Athanase Coquerel. — I bysättningshäktet vid gaten Ciichy har er ter insatt amerikansk köpman blifvit-skjuten 2f en skildtvakt, sedan han vägrat efterkomna dennes upprepade anmaningar att draga -ig tillbaka från fönstret, Undersöknig är edan i gång. — En urmakare har, för smödelser mot kejsaren och kejsarinnan samt för att yttrande, att erkebiskopens mördare gjort sig förtjent af hederslegiönen, blifvit dömd vill 3 års fäogelsa och 100 francs böter. — Vissionären abbå Meorcadet Bar axkommit till Marseille, på väg till Paris. Danne prest, som senomrest kela Siberien för att öfvertyga sig im, huruvida har skulie kunna finna något spår af dit deporterade fransmän; återvä der ned förfrusna fötter, så att ban går på kryctor. Han bar med sig två faderoch mojerlösa barn af franska föräldrar, dem han påträffat i Siberien och nu ämnar anförtro åt sågen bar: hertighetsinrättning i Paris. — Från Algier har en expsdition afgEtt för att indersöka, om icke en direkt förbindelse till ands .kan åstadkommas meilan Algier och Senegak I marinministeriet skall redan en plana vara utarbetad till utföramde af detta intressanta företag. — Ett dragonrsgemnte vid kejserliga gardet har erhållit namn sf kejrarinnans dragoner. Detta påbud har, säger en korrespondent, i Paris gjort ett egendomligt imtrycka Rörande de finansiellä förhållandena i Frankrike skrifver en pariserkorrespondent till engelska tidningen Economist bland annst: Jag erfar ur mycket god källa, att det är ganska sannolikt att under loppet af det nu ingående året några nya finansåtgärder komma att se ljuset i detta land. Af hvad beskaffenhet de blifva är jag lika litet som någon annan i tillfälle att angifra; men att någonting är eller snart kommer på tapeten synesofullkomligt säkert. De allmänna utgifterna öfverstiga för närvarande inkomsterna, och kejsaren är synnerligen angelägen att de skola balansera hvarandra, eller till och med att inkomsterna skola öfverskjuta utgifterna. . Detta resultat kan icke, enligt de för närvarande :makthafvandes åsigt, vinnas zenom utgifternas minskning; och som nationalinkomsterna från nu befintliga källor icke kubna uppdrifvas till synnerligen högre belopp, följer deraf, att man måste söka en förökad inkomst från nya källor Långt ifrån att en minskning i de allmänna utgifterna skulie vara möjlig, erfar jag att regeringen står i begrepp att föreslå en betydlig tillökning i lönerna för hela sin ofantliga -embetsmannaarme — en tillökning, genom hvilken det årliva utgiftsbeloppet blefve betydligt. förökadt. :Det måste medgifvas, att till följd af de närvarande höga priserna på föda, hyra och kläder äro embetsmännens löner ytterst otillräckliga; det är dessutom klart, att till följd af samma orsaker kan icke den stora armå, som Frankrike aktar nödigt att hålla på benen och hvars minskning Europas närvarande upprörda stälining ej medgifver, underhållas ,för: samma summa som hittills. Större ipkomster måste således åstadkommas. Men huru? Problemet är svårt, och den aller de, som lösa det; skola, för att begagna en republikansk fras, göra sig väl förtjenta af fäderneslandet. Åtgärderaå Ia Robert Peel kunna icke komma i fråga. Något nytt måste försökas. i ENGLAND. Det emellan England och Förenta Staterna afslutade fördrag, hvarigenom de centralamerikaneka stridigheterna biläggas, har den 6 lennes blifvit offentliggjordt. Det säges, att engelske ambaseadsekreteraren i Konstanstinopel, lord Napier, blifvit utnämd till engelskt sändebud i Washington, och att han de första dagarne sf Februari skulle afresa till Amerika jemte de nyutnämle konsulerne för Nsewyork, Filadelfia och Cincinnati. : I London bosatte schweizare bhöllo den 2 iennes ett meeting, der schweiziske generalxonsuln Rapp förde ordet och hvarvid antogs an till förbundsrådet stäld tacksögelzeadress, ifvensom teckning öppnades till insamlande :f medel i och för Schweiz försvar. 1784 :ecknadss.. Dessutora inskrefvo sig omkring 20 af. de närvarande såsom frivillige för möjigheten af ett fredsbrott. I Pembroke har man åter börjat bygga två 1ya krigsskepp, ett om 8 och ett om 17 kaiwoner. Förut äro på dervarande varf 8 örlogsskepp, deribland 3 linieskepp, under byggnad. TYSKLAND. -Preussen. Grefve Eulenberg har mel 172 rösier blifvit vald till :representantbusets president för den pågående sessionen. Grefve Schwerin erhöll 68 röster. SCHWEIZ Den ordagranna lydelsen sf kejsar Napoleans till schweiziska. förbundsrådet afgifna förmedlingsförslag är följande: Schweiz frigifver fångarne med hänseende till. kejsarens välvilliga tänkesätt. Kejsaren förpliktar sig,i öfverenstämmelse med sitt kaI binett och den engelska regeringen, att med största eftertryck söka förmå Preussex att afstå från alla anspåk på Neufchåtel. Skulle konungen ; af Preussen vägra att underhandla på grunden af dessa hufvudvilkor, så skall kejsaren veta hindra Preussens vidare förehafvanden, äfven med de yttersta medel, om så skulle erfordras, samt försvara Neufchåtels oafhängighet. Neufchåtelrojalisternaihafva Jenmodat Berryer att åtaga sig deras försvarande, men han har lemnat dem ett afslående svar. En wmienerkorrespondent till Börsen-Healle förmäler, att neufchetelrojalisterna skulle komma att frigifvas änvu före den 15 dennes. Regeringsorganen Der Bunds berättar, att schweiziska sändebudet Furret, söm i följd af hertigens af Sachsen-Koburg entrögna önd skan afgätt uti en utomordentbg sändning till Frankfurt, icke lyckats vinna det åsyttade SEA Ve de a