Aftonbladet – 12 januari 1857, sida 3

digt utt de 1 dag INgalgna UNPINanideg de tyska bladen itinehålla en utförligare telesrafredogörslse derför än den, som vi sjelfva mottagit, och af hvilken man erfar, att konferensprotokollet undertecknades den 6 dennes och att dermed, säger Monitören, de sista svårigheter, som stodo i vägen för utförandet f fredsfördraget, blifvit undanröjda. De enstämmigt fattade könferensbesluten innehålla: ); tt bessarabiska gränsen skall följa Trojanszallen till floden Yalpuck och Bolgrad Toack förblifva införlifvadt med Moldau, hvar;mot Ryesland erhåller det på högra flodstranden belägna Komrat, med ett område af lg 330 werst. ÖOrmön kommer att betraktas såsom tillhörande Donaumynningsområdet. Med undantag af Donau-Deltat, som tillfaller Turkiet, skola de afträdda områdena tillhöra Mollau. Gränseregleringen måste vara verkstäld senast den 30 Mars; samtidigt skola Donaufurstendömena och Svarta hafvet utrymmas. Kommissionen för Donaufurstendömena skall då, tillägger Monitören, kunna lösa sin uppgift och omedelbart, sedan den fullbordat sina arbeten, derom till konferensen inberätta. I afseende på Neufchåtelfrågans allmänna l. ställning förekommer föga eller intet nytt utöfver hvad vi redan på telegrafväg erfarit, hvilket vi nu se upprepadt i de utländska bladen. Depescher från olika håll äro alla ense derom, att saken genom hr Barmanns och d:r Kerrs uppträdande i Paris och Frankrikes deraf föranledda bemedling tagit en fredligare vändning. ! DANMARK. i Fedrelandet vill veta, att den armekomit, som haft sig uppdraget att utarbeta plan till Köpenhamns befästande, redan är färdig med sitt förslag samt insändt detsamma till krigsministern: De gamla vallarne skola raseras och bortsäljas, likaså glaeiserna försäljas till tomtåbyggnader. Inkomsterna häraf anses komma att betäcka kostnaderna vid de nya verkens anläggning. Förarbetena i och för Köpenhamns befästande från sjösidan skola begynna på våren under ledning af ingeniörkapten Ernst. V I aflidne konferensrådet J. E. Larsens ställe har fabriksegaren M. P. Bruun blifvit vald till landthingsman med 114 röster. Hans nedtäflare, gehbeimerådet Tillisch, fick endast 59. 1 afgångne gebeimerådet. Bangs (f. d. konseljpresidenten) ställe här gårdsmanhen s Sylvester Jörgensen utvalts till folkethingsman. An!äggaren af Köpenhamns Casino och Tivoli, Georg Carstensen, tillika en ganska flitig litteratör, har aflidit. FRANKRIKE. Ännu flera dagar in på det nya året sväfvade man i Paris i okunnighet, buruvida kejsaron vid de sedvanliga nyåren pvaktningarne hade till diplomatiska kören hållit något. tal eller till en öller annän bland dess medlemmar fällt några märkligare yttranden. Nu påstås emellertid att kejsaren skall: hafva anmodat grafve Kisseloft att till ozareu framföra hans tacksamhet för dennes visade försonlighet. Till grekiska sändebudet yttrade kejsaren, att Kan delar det från alla håll uttalade hoppet om möjligheten af Greklands snara utrymmande af vestmakternas trupper. Till påflige nuntien yttrade han, som vanligt, sin tillfredsställelse öfver Frankrikes goda förhål-: landen till utländska makter, o. s. v. a Rörande mordet på erkebisköpen af Paris finner man i de ingångoa tidningarne flera närmare uppgifter. Sålunda berättas att erkebiskopen befann sig i kyrkan Saint-Etienne, för att förrätta en religiös ceremoni. Då han skulle gå tillbaka in uti sakristian, störtade en man-emot honom, drog med ena handen undan erkebiskopens kåpa och stötte nied den andra en brej katalonisk dolk i hans bröst under utropst: IVed med gudinnornal, Erkebiskopen vacklade, wan skyndade till hans bistånd; han var dödsblek och ett doft stönande framträngde ur hans bröst; Man förde honom in i sakristian, man skyndade att slösa på honom vetenskapens hjelp. Fäfängt — ban var död. Mördaren ver en prest, som hade stannnt qvar orörlig, mad den blodiga dolken ihanden, bredvid sitt offer, hvars dödskamp han betraktade med satirisk fröjd. Denne prest hade varit anstäld vid en församling i Pans; bans uppförande har flera gånger föranlåtit hans förmän att på längre eller kortare tid skilja bonom från embetets utöfning. Han var i Melun då, i sistlidne November månad, vid assisdomstolen i dannwa stad, förekom en anklagelse mot en bustru att hafva förgifvit sin man. Presten, hvars ramn är Verges, följde med liflig uppmärksamhet detta må, som slöts med att den anklagade qvinnan dömdes till tvångsarbete för lifs iden. Vergeås bedyrade offentligt hennes oskuld och utgaf en ströskrift härom, fyld med de zvåraste anklagelsar mot domstolsmedlemmarne. -Skriften belades med qvarstad och en rättegång inleddes mot Vergåös, som från den tiden började visa en ytterlig öfverspändhet, gränsande till vanvett, och som ytterligare ökades då han vid samma: tid förklarades sitt embets förlustig. Den 3 Januari begaf han sig till kyrkan S:t Etishne med fast beslut att mörda erkebiskopen. Han verkstälde sitt beslut, — Man frågade honom, om han :hade gifvit sitt offer mer än ett: dolkstygn. — Nej, svarade han; blott. ett enda, ty jag träffade bjsrtat, och jag visste att stöten var dödande. — Påj fråga, hvarföre han hade ropat: Ned med -gudinnorna ! svarade han: Dearföre attjag icka tror på den obefläckade aflelsen, hvarom jag också yttrat mig från predikst-len; jag ville en gång för alla protestera mot dennas gudlösa dogm. — Han bibehöll under :hela förhöret: en orubblig isköld. En enda. gång, mot slutet af förhöret, då man för honom skildrade gräsligheten af hans brott, utbrast han: Ja, det är ohyggligt och någrå:tårar, runno: utför hans kinder. Derefter begärde ban Nya Testamentet, Jag kommer att behöfva det i nåttn, sade han. Mördaren hålles under sträng bevakniog i Conciergeriefängelset. Ås ochkahieskan Skans mossar ahet och gran tunn AA