Aftonbladet – 10 januari 1857, sida 2

FJERDE KAPITLET. Den Gordonska familjen. En vecka eller ivå hade förgätt sedan Nina Gordon först framstäldes för våra läsare, och under denna tid hade hon tunnit göra sig förtrolig med alla detaljerna af sitt hemlif. Till namnet herrskade hon öfver sin plantage, både utomoch inomhus, likt en drottning öfver sitt rike; men i sjelfva verket fann hon sig genom sin ungdom och oerfarenhet samt sin okunnighet i alla praktiska saker helt och hållet i deras händer, som hon trodde sig styra. En husmoders plikter på en plantage i södern äro besvärligare än man någonsin i norden kan föreställa sig. Hvarje artikel för den dagliga åtgången måste förvaras inom lås och nyckel och utdelas i små portioner, allt efter behofvet. Tjenarne äro till större delen ej annat än fullvuxna barn, utan all omtanka, förtänksamhet eller sjeltbeherrskning , grälande sinsemellan, och delade i partier och fraktioner, dem det är såfängt att kunna hoppas styra med förnuftets ledband. Hvarje klädesplagg för huniradetals menniskor måste anskaffas, uppköpas, -skäras till och sys under husmoderus ippsigt; lägg härtill vården om de små baraen, hvilka barnsliga mödrar äro helt och hålles oskickliga ait styra eller vårda och vi kunna göra oes ett svagt begrepp om hed som åligger en husmor i södern. Våra lör sare känna redan hvad Nina var vid återxomsten från Newyork, och kunna således ätt föreställa sig, att hon ej hade minsta af; ut allvar ikläda sig de ansvarssigt att på fu dylikt lif : ulla plikternaaf ettidylikt lif. Sedan Ninas mors död hade husmoderns ställe till namnet föreståtts af hennes tant, mrs Nesbit. Den egentliga husmodern var i sjelfva verket en såmmal mulattska vid namn Katy, som blifvit uppfostrad af Ninas mor. Oaktadt neger