Aftonbladet – 9 januari 1857, sida 3

högligen motsatsen af allt detta bos sin bror; bon hänrycktes af det poetiskt-heroiska elementet hos honom, till stor del af samma skäl som de unga damerna förr i verlden plägade beundra Thaddeus af Warschau och William Wallace — emedan det var någonting så helt cch hållet stridande mot hennes egen genre. I allt hvad tankeverlden angick hyste hon en nästan tillbedjande vördnad för brodrens omjöme; i den praktiska verksamhetens sfer kände hon sig deremot berättigad att med en viss godlynt bestämdhet göra sin egen öfveriögsenhet gällande, Det fanns kaiske ingen 2 verlden, för hvars omdöme i detta afseende Clayton bar så mycken respekt. Såsom förvållandena nu stodo, kände Clayton sig icke så litet brydd och förlägen vid tanken att neddela henne en händelse, som hon genast råste känna att hon haft rättighet att få veta örut. En syster med Anne Claytons beetämia karakter lefver vanligen ej till tjugosju års ilder i oupphörlig förtrolighet med en bror, ak Clayton, utan att känna för honom en hängifvenhet, som kommer henne att med en smärtsam känsla afhöra första bekännelsen om ett tilltänkt giftermål. Hvarföre hade ej 1å Clayton, som underhöll en ständig förtrolig korrespondens med systern, underrättat henne om sin gradvis tilltagande böjelse för Nina Gordon? Hemligheten af saken var den, at han hade ett instinktmessigt medvetande Af att han ej kunde framställa Nina för sin praktiska, klartänkta syster alldeles så som hon genom dimman af hans egen fantasirika natur framstod för honom egjelf. Men emelertid hade det ständigt beställsamma ryktet ej underlåtit att till Anne Clayton frambära n hviskning om rätta förhållandet; och, ehuru ennes grannlagenhet och stolthet förbjödo hvar12 häntydnirg derpå, kände hon dock djupt brodrens visade brist på förtroende och blef