Aftonbladet – 9 januari 1857, sida 2

het 9). Flere fakultetsmediemmar, och bland dem professorn i saken, föreslogo hr Böttiger. Vid det nu skedda upprättandet af förslag till profession har en af de deri deltagande, professor Spongberg, icke ansett sig på annat sätt kunna afgöra företrädet mellan hrr Malmström och Bittiger, än genom beräkning af den tid, under hvilken båda i det ifrågevarande ämnet meddelat undervisning. Härvid har professor Spongberg ej mindre trott sig böra till hälften nedsätta de 10 — numera 11 år — som hr Böttiger varit e. o. professor i modern litteratur, alldenstund br Böttiger såsom sådan blott haft half föreläsningsskyldighet (2 timmar i veckan), utan oek endast till hälften beräknat den tid hr Böttiger förestått estetiska professionen, alldenstund af de fyra föreläsningar i veckan, han under denna tid hållit, bälften skulle vara att beräkna såsom honom för hans e. o. professorsembete åliggande. Utan ätt dröja vid den första nedsättningen, hvilken dock måhända är att anse som särdeles sträng och knappast af författningar föranledd, finner man lätteligen, att den andra beror på ett misstag. Under största delen af den tid hr Böttiger förestått estetiska professionen (endast höstterminen 1846 är derifrån att undantaga) hade han som e. o. professor inga föreläsningsskyldigheter. Dessa erhöll han först i Juli 1845... Någon halfvering af arbetet för nämde tid bör således ej komma i fråga; och så vidtresultatet af professor Spongbergs votum af en sådan halfvering är beroende, kan det svårligen ega bestånd. Jag skulle näppeligen hafva anmärkt denna mindre betydande omständighet, om ej professor Spongberg sjelf, af en högst aktningsvärd samvetsgrannhet, på enskild väg låtit meddela mig, att han bemärkt sin missräkning och önskade den rättad. 10) De uppgifna data ådagalägga utan all tvetydighet, att professor Böttigers arbetstid ej blott vid universitetet, utan äfren vid undervisning i läroämnen, som tillhöra den nu lediga professionen, varit längre än docenten Malmströms. 11) Beträffande en genom utgifna . skrifter ådagalagd skicklighet till nämde profession, hafva båda de föreslagne erhållit, liksom båda obestridligen förtjena, de bästa vitsord. Jag instämmer för min del i den önskan en eller anvan konsistoriimedlem uttalat, att tillfälle funnes till bådas befordran. Båda hafva utgifvit ett större antal värderika skrifter, dels af vetenskapligt, dels af vittert innehåll. Hr Malmströms vetenskapliga arbeten hafva ett stort värde af formen och framställningen. Den senare är i hög grad lefvande och energisk. Ianehållet är till en stor del hämtadt ur goda källor, efter hvilka det återgifves med skicklighet, mången gång med snille. 12) Hr Malmström visar sig vara en rask och kraftfull lärjunge af en spekulatif skola, 13) men af en skola, som i sina konsequenser lemnar rum för stora betänkligheter. 14) Efter år 1852 har br Malmström icke meddelat mycket åt allmänheten. 13) Den senast utgifna traktaten: Om det natursköna har vid förslagets upprättande mera blifvit åberopad, än bedömd. I det omdöme, som en konsistorii ledamot, professor Boström, derom fält, instämmer jag till alla delar; jag kan icke tillerkänna detta arbete något stort värde. Angående professor Böttigers författareförtjenster tror jag ock professor Boström hafva träffat det rätta, då han säger: Professor Böttiger är i allmänhet sina medsökande öfverlägsen i förmågan att naturligt och grundligt behandla det ämne med bvilket han sysselsätter sig, och hans skrifter utmärka sig fördelaktigt genom enstörre tankens klarhet och objektivitet, äfvensom genom resonnementets styrka och gedigenhet, så att man icke träffar dessa friskjutande fantasier eller dessa bländande hugskott; som ofta långt tillförlitligare bevisa, att författaren har liflighet och käckhet i lynnet, än att han har sundhet och skärpa i omdömet i förening med grundliga åsigter i ämnet., 16) Professor Böttiger har äfven under de sista åren utgifvit goda skrifter. 17) Hans italienska studier synas mig hafva vid förslagets upprättande erhållit mindre afseende, än de förtjena. De vittna ej blott om utmärkt öfversättareförmåga, utan ock om vidsträckt och grundlig bekantskap med en vidtig gren af den sköna litteraturen. Både hr Malmström och hr Böttiger äro lyckliga idkare af svensk vitterhet, något som jag icke kan anse ovigtigt, när fråga är om vinnande af profession i estetik vid ett svenskt universitet. Att br Böttiger är den flitigare, den mera produktive, 18) liksom den med en stor omdömesfinhet utrustade, 19) torde ej kurma bestridas. Sammanbhållande allt detta, måste jag vid jemförelsen mellan herrar Malmström och Böttiger tillerkänna töreträdet åt den senare och anse det för min pligt att underdånigst förorda honom till erhållande af den vid Upsala universitetet lediga professionen i estetik och modern litteratur. Gustafsberg vid Uddevalla den 27 Juli 1856. HH. Beuterdahl. Detta okontrasignerade betänkande, författadt, sågom man finner, under en badsejour i Uddevalla, visar i formelt hänseende en märkvärdig nonchalence och är till sitt innebåll i högsta grad advokatoriskt. Det talar för sig sjelft utan alla kommentarier, och då vi hör tillägga nägra noter, sker det endast i afsigt att dermed meddela vissa upplysningar om förhållanden och fakta, som i detsamma blifvit vidrörda eller antydda. Anmärkningar. 1) Nemligen i åtskilliga ämnen, som icke tillhöra den af båda sökta professionen; hvaremot bådas kunskaper i estetik och modern litteratur med det högsta, och äfven hr Malmströms i med detta ämne närbeslägtade antingen med samma eller likväl ganska vackra betyg äre vitsordade. 2) Uppgiften är tvifvelsutan riktig; hvad betydelse den åter eger för bestämmande af företrädesrätt til! erhållande af den estetiska professionen, måste alltid vara tvifrelaktigt, så vida med den tjensteålder, hvarom 66 af de akademiska statuterna talar, väl efter all rimlighet mäste förstås ålder i den tjenst, eller tjebstgöring i det ämne, hvari befordran sökes. Skulle väl t. ex. tjensteålder i juridisk lärarebefattning utgöra en merit för erhållande af medicinsk lärareplats — i matematik för filologisk o. s. v.? Vi få nedanföre tillfälle att efterse, huru i detta afseende förhåller sig med de begge sökandes tjensteålder. 3) Hr M. har alltså i 13 år varit akademisk lArare i det ämne, som tillhör den sökta professionen. 4) Nemligen i praktisk filosofi. Att ett sammanhang mellan denna och estetik samt modern litteratur finnes, kan visserligen ej nekas: något sammanhang finnes mellan alla vetenskaper; huruvida åter det, som finnes mellan sedelära och det skönas teori, eller rhellan samhällsteorierna samt rättslärans grundI satser och litteraturens historia, är så särdeles nära T kan deremot väl. med allt skäl betviflas; svårligen kan det åtminstone anses närmare än sammanhanget mellan hvilka af de s. k. humaniora somhelst. 5) Doek utan att någonsin hafva i denna vetenskap speciminerat; också protesterade då varande erkebiskop Rosenstein mot hans kompetens. 6) Detta var titeln, visserligen; lönen och åligÅ gandena deremot vero, den förra ända till nu, de senare till år 1845, den tyska och italienska språk mästarebefattningens. för oss dödliga; deri ligger skilnaden oss 2