Aftonbladet – 7 januari 1857, sida 3

rättare. Deremot är jag stadd i en uppriktig beundran för tants små 8 å 10-åringar, som kunna skrifva eh ordentlig stil, stafva rätt och I Ba ledigt svenska och franska, räkna quatuorspecies i enkla tal, sy litet, känna musikens första grunder, något af Sverges geografi och historia. m. .m. redan när fant tager emot dem i den stora pensionen, som skall bildas på statens bekost::ad. Hinna ej dessa små underbarn fill doktorsdiplomet, så är det visst ej tants fel, som så tidigt och frikostigt utrustat deras små hjernor. Tants skolordning, att flickorna vid 12 års ålder skola vänjas att anse studier som en bisak, kommer visst att af de flesta eleverna mottagas med acklamation, och de barn, hvilka vid den åldern anse lexläsningen för en ,förströelsen, förtjena utan tvifvel att genast uppflyttas i den reflekterande klassen, en lika ny som sinnrik uppfinning af min goda tant. Krigsskolan på Karlberg borde tant, som visst ir ett försigtigt fruntimmer, likväl inte bafva blandat in i saken, ty man yrkar ju helt öppet nu för tiden på en reorganisation eller än mera en upplösning af det föga tidsenliga läroverket för de predestinerade krigarne, Också måste jag tillstå, att hela min nådiga tants förslag föreföll mig såsom något skömtsamt gyckel, som jåg i förstone misstänkte min kära Ernst för att hafva tillställt för att bevisa qvinnans oförmåga i det praktiska; men var emellertid öfvertygad, nådiga tant, att det aldrig fallit mig in att förmoda det tant ville stöta i basun i gathörnen, eller att tant ville vara verksam af ärelystnad eller dygdig af fåfänga, eller några sådana der ula bevekelsegrunder, som tant så bestämdt vet ledde Hertba, när hon ville bilda sin skola. Jag kan, som sagdt är, knapt iro, att tant på fullt allvar vill säga en så bitter satir öf