Aftonbladet – 31 december 1857, sida 2

läggringar och beslut; att dess ledamöter kunna af justitieomBudsmarnen ställas under riksrätt; sämt slutligen att de ej. kuona deltaga i utskott eller val till utskottsledamöter m. m., hvarom handlas i 41 riksdagsordningen. Ändamålet med den ofvanbeskrifna regeringsrätten skulle; efter konstitutionsutskottets motiver för förslaget, förnämligast vara det att, till-besparande af.ministrarnes och konungens dyrbara tid; fråtiden egentliga konseljen afskilja de så kallade administfativa tvistefrågorna, och vi tillägga för egen del åt händläggningen och pröfningen af sådana frågor bereda. någon stötre sorg ätlighet och Foggranhet än som nu deråt torde kunna af departementscheferna. och statsrådet egnas. Enligt den af Ki M:t föreslagna astadga eller instruktion för regeringsrätten skulle dertill komma åliggandet att si.frågor om :stiftande, ändring, förklaring. eller upphäfvande af lagar och författningar; hvilka röra rikets allmänna hushållning, äfvensom i andrä administrativa irenden, till K. Mit afgifva underdåniga utlåtanden, då regeringsrätten derom erhåller K. M:ts befallning; samt att. tillika, då vid författningarnes tillämpning. brister deri anmärkas, derå fösta K. M:ts nådiga uppmärksamhet; Hvad nu angår det första af desöa ändamål, hvilket innefattat den hufvudsakliga anledningen till förslaget, så hemställa vi, huruvida icke detta ändamål skulle kunna vinnas på ett enklare sätt än genom ändringar och tillägg i 13 grundlagsparagrafer, samt inrymmandet deri af ett nytt byråkratiskt element, medelst inrättandet af vtt särskilt embetsverk med sju höga embetsmän, hvilkas funktioner skulle bestämmas dels i grundlagen dels: isen särskilt stadga eller instruktion? Eller skulle icke, på sätt Kongl. Maj:t i propositionen till rikets ständer den 30 Oktober 1844 -yttrat,; sådana besvärsmål, som egentligen utgöra rättstvister, men nu afgöras af konungen i statsrådet, kunna och böra öfverlemnas. till högsta domstolen, såvida denna -förstärkesså att den kan komma att arbeta på två afdelningar, hvilket : allt fall.blir oundvikligt, .såvida, lagskipnin geni högsta-domstolen icke skall blifva så ytterligt långsam, att parter hellre åtnöjas med i deras tanke oriktiga domar, än de underkastå sig en ruinerahde tidsutdrägt, i förhoppning att hos. högsta domstolen vinna rättelse, eller, hvad; som: vore ännu. värre; appellera under högsta domatoler, endast föratt draga ut på tiden, eller fördröja den slutliga verkställigheten:af hofrättens.-.domar, hvilket senare ju kan ske i nästan alla frågor, som icke, röra skuldfordran eller böter. I detta hänseende lärer man -väl äfven böra taga i betraktande, att om, på sätt förslaget till stadga för regeringsrätten i 2 angifver, ko.nungen: förbebåller sig. pröfning ochafgörande i statsrådet af en män å frågor, som icke om: förmälas uti det föreslagna tillägget i 17 regeringsformen, antalet. af.. de. .besvärsmåly hvilka-skulle hänskjutas underrtegeringsrätten,: i sanning blefve så ringa, att det troligen icke komme att uppgå till.mer än .6-å 700. årligen, således: omkring: 13 å 14-i hvarje vecka, hvilket måste medgifvas vara ett allt för obetydligt arbete för en domstol, helst vid betraktande af den vanliga. beskaffenheten af dessacbesvärsmål ; likasomsutgiften till aflöningför sju höga embetsmän för ett sådant. ändamål blefve nog dryg. A Månne det ioke i detta hänseende skulle leda till :-lika mycken tidsbesparing för den egentliga: konseljen och ministrarne samt äfven. för konungen, om endast den -förändring i arbetsordningen inom statsrådet vidtoges, att de besvärsmål i administrativa frågor, hvilka: ansåges böra icke öfverlemiias till högsta domstolen, utan afgöras af en administrativ myndighet, föredroges af , vederbörande expeditionseller byråchef inför de tre konsultativastatsråden jemte den minister till hvars departement ärendet hörde, och att besluten sedermera antingen anmältes: i statsrådet och då försåges.med; konungens höga underskrift; eller eljest utfärdadesuuder E M:ts sekret? xd Månne, icke; som: vi vid: flera tillfällen tagit oss friheten yttra, detta var hufvudanledningen till stadgandet i 6 regeringsformen om förordnande af tre statsråd utan departement; -af-hvilka-minst-tvåböra hafva förvaltat civil: beställning? Månne icke-den sedermera, iakttagna. ordning; alt samtlige statsrådets ledamöter i-almädhst ansett det tillhöra sit embetsplikt att öfvervara föredragningen samt deltaga i beslutet och ansvarigheten för hvartenda litet lumpetbesvärsmål; är en anomali, som när som helst kan och bör undanrödjas, utan att sådant medförer någon ökad utgift — möjliger på sin Höjd, för att utidvika hvad man kallar mässfall, att de konsultativa statsråden ökas med-ettsellerstvå?s.s.: ; Na DEiK, Mits förslag till stadga ofvån ängiftfå indamålen äro visserligen-i och. för sig -ganska vigtiga; och behofvetaf en beredning ör rövision å förslag till allmänna förfätt-7 lingar .eller för. utarbetande. af.nya sådana.ör också af erfaronheten--tillfyllest. vitsordadt; Men iske Keller för ett sådänt ändamål SENSE SATIR EEEALEEAEESETOENEESE