POSTSKRIPTUM. Klockan half 3 mottogo vi tidningar från London af den 23, Paris och Berlin af den 24 samt Köln och Hamburg af den 25 dennes, Vi meddela här i största korthet de vigtigaste af deras innehåll. Enligt en telegrafrapport från Bern af den 24 dennes hade ett försök blifvit gjordt af de engelska och amerikanska sändebuden, att bilägga stridigheterna mellan Preussen och Schweiz, men det hade misslyckats, emedan de öfriga sändebuden icke erhållit sina regeringars fullmakt att deltaga uti förhandlingarne. En pariserkorrespondens till Kölnische Zeitung meddelar den underrättelsen, att franska regeringen beslutat uppställa en observationskår vid schweiziska gränsen, samt att erforderliga befallningar derom redax blifvit utfärdade. Constitutionnel försäkrar, att konferenserna rörande österländska frågan skulle öppnag före slutet af denna månad. Österrike skall dock uttryckligen hafva yrkat att konferenserna först skulle öppnas på nya året. Prins Jeröme har farligt insjuknat. Frankrike, Österrike och England skola vara eniga uti att tillerkänna Ryssland skadeersättning för Bol2rads afträdande, och äfven Ryssland skall icke vara emot ett sådant arrangement. Journal de Constantinople betecknar borttagande af turkiska skepp vid techerkessiska kusten, genom ryska myndigheter, såsom en rist på aktving rot turkiska flaggan och en vär kränkning af folkrätten. Uti Koestantinopel hade ett kruttorn, innehållande 24 fat krut och 150 kistor patroner, :xploderat, hvarvid många menniskor omkommt och stor förstörelse förorsakats. Belgien. Den 22 dennes inträffade i Briisel erkehertig Ferdinand Maximilian, prinsesan Charlottas trolofvade, — I Antwerpen blef ien 20 afhillet ett särdeles talrikt besökt tuilreformmöte. Församlingen beslöt förklara att såväl handelns som industriens intressen fordra en skyndsam reform af den närvarande vulltariffen. Synnerligast påyrkades en oförtröjlig och definitiv tullfri införsel af Jern, stenkol och lifsmedel. Asien. Enligt Times pariserkorrespondent skulie ryssarnes styrka vid Kaspiska hafvet ippgå till 40,000 man. — Indgpendance Belge ror sig veta ati Englands fordringar vid unierhandlingarne meilan lord R-deliff och Feruk khan varit så stora, att någon utsigt ej mer förefinsfes det Frankrikes bemedling skulle kunna föra till någon förlikning. Amerika. De från Cayenne nyligen flyk tade franska politiska fångarne, som lyckligen anländt till Newyork, hafva meddelat en skildring öfver deras vådliga företag. Tjugo styc:ken äf dem hade bygt en flotta af bjelkar, en