Aftonbladet – 30 december 1857, sida 2

omöjligt eller vådligt; att om den statsminister, hvilken det tillkomme att föra ordet, hade förfall, skulle i Hans ställe uppträda den fremste pärvarande regerivgsledamoten från det rike, hvartill den hindrade börer ; men dä ärenden förekomma, hvilka angå de: ena riket särskilt, skulle ordet föras af den främste bland dess närvarande ledamöter. Beslut finge ej fattas der ej minsi två ledamöter frin hvartdera riket vore tillstädes, Slutligen föreslås det stadgande, ätt vid alla de tillfällen, då, efter Sverges och Norges grundlagar samt riksakten, det hitintilis ålegat begge rikenas statsråd att sammankalia rikets ständer i Sverge och storthing i Norge för ait om rezeringen förordna, detta åliggande hädanefter skulle illhöra regent eller interimsregerivug; i afs:ende hvarå, derest on sådan kallelse af dem underlåtes, borde förfarasisåsom för sådant fall i hvartdera rikets grundlag stadgadt vore. — Svenska Tidningen för i dag omförmäler ett par inom kounstitutionsutskottet genom dess ordförandes grefve Lagerbjelke, väckta förslag om ganska nyttiga ändringar i grundlagen nemligen: a) Ett stadgande i regeringsformen, att hvarken någon at de kongl. prinsarne : eller konungen sjelf må utan rikets ständers -samtycke blifva regerande furste i utländsk stat. Svenska Tidningen erinrar itt, eburö ett sådant förhållande i afeende ; konungen kilappast kunde i våra dagar :nzes tänkbart, händelsertia 1814, då svenska ständerna verkligen förbigingos när konung Carl XIII emottog norska kronan, vore alltför talande att ämnet ej förtjenar blifva föremål för bestämdt stadgande i grundlagen. by Att konungeri ej må iogå i förbund med främmande makter utan att hafva hört samtliga ledamöter af statsrådet. Euligt nu gällande 11 S regeringsformen kan konungen sluta sådana förbund på anmälan ensamt af utrikesministern: och i närvaro a: en annan stafsrådsledamot; ankommande det till och med på konungen, huruvida honom behagar ler nyttigt synes, att låta ett sådant beslut komma till ö!rige medlemmars a? statsrådet kunskap. Vi tillägga, att erfarenheten visat det likgiltigheten hos konungen och hans utrikesminister, att bibringa statsrådet en sådan kunskap, någon gång sträckt sig ända derhän, att statsrådets ledamöter först genom utländska tidningar fått kännedom om de beslut rörande utrikesangelägenheter, hvilka af svenska kabinettet blifvit fattade. Vidare omförmäler samma blad, att motion blifvit väckt af en konstitutionsutskottets 1edamot af presteståndet om intagande i detta stånd af orepresenterade vetenskapsmän; äfvensom att, enligt hvad jemväl vi förut berättat, hr W. F.Dalman. väckt. motion om bondeståndets förstärkning genom intagande af fastighetsegare, som ej till annat riksstånd höra eller icke äro i tjenst — ett förslag hvaråt äfven Svenska Tidningen lemnar sitt understöd. Deremot har . Svenska. Tidningen visat sig alldeles okunnig om ett af sistnämde motionär jemväl i konstitutionsutskottet väckt förslag om årliga riksdagar samt riksdagsmännens väljande för tre år. Ett sådant förslag, hvars motiver vi förut upptagit, synes likväl vara både mera ändamålsenligt och enklare än det vid denna riksdag af två stånd underkända förslaget om uppskof i riksdag, hvilket grefve Lagerbjelke nu lärer förnyat, men som, i vår tanka, fast. hellre borde utbytas emot ett förslag i den syftning hr Dalman motionerat, jemte de. förändringar i grundlagen. som i sammanhang dermed blifvit at honom föreslagna i afseende på den kongl.propositionen om statsregleringen, motionstidens inskränkning o. 8 v. Efter hvad vi hört skall detta förslag ha vunnit ganska starka sympatier både i borgareoch bondestånden och torde således ej vara alldeles oförtjent af konstitutionsutskottets uppmärksamhet.