Aftonbladet – 24 december 1856, sida 3

stå efter, Att kontroHerartunderhållet påstationörna, som endast kan ske genöm personligt tager kähnedom, låter sig ej göra för ständerna, för hvilka äter det är ganska lätt att anvisa den summa af ungefär 4 å 5 procent mot nybygnadskostnaden, som erfarenheten visat vara erforderlig, och de kunna.-vara fullt för,vissade, att, med den anda af redbarhet och pliktkänsla, som råder inom svenska flottan och hos de verkställande personerna, blifva medlen använda efter föreskrift, om blott föreskrift meddelas. Något skäl att uppbäfva det:bestut, som riketsssvänder med afseende, härå för 5 år sedan fattade, syntessålunda icke för honom, så ; mycket mera som side uppgifna skälen, om .de så ens kunna kallas, vittna mera -om en lätt fattlig ovilja än oförmåga att uppfylla föreskrifterna; och hvilket vore så mycket svårare att fatta, som talaren förr visat, att i Englandshar allt sedan drottning Annas tid förts räkenskåper, som utvisade hvad hvart och ett fartyg särskilt kostat under hela längden af dess: tillvaro. . Under sådana förhållanden, och om man ej vill taga steget fullt ut och skilja sjöförsvarets båda, delar, synes åtminstone skäl vara att skilja på de anslag, somlemnas ej mindre till nybygnad och underhåll, änväfven till exercis; och om talaren föreslog, att i öfverensstämmelse med det förslag han en gång officielt framlagt, att de anslag, som under namn af exercismedel beviljas, ou måtte afses till ?4 för yttre sjöförsvaret och ?, för skärgårdsförsvaret, då hela tillskottet af handelsoch sjöfartsfonden tillfölle dessutom det förra, borde han ej. .ånklagas för blind: och: öfverdrifsen förkärlek för det: senare... Och. livad vore för resten den öfning man vill skaffa de unga män, som. icke, innah de blefvo officerare, erhållit den utbildning som berättigade dem att såsom officerare anses? Man ville sätta 13 officerare, hvaraf 10 gradpasserare, på ett fartyg, när 3 eller 4 vore allt hvad som behöfdes och, fullt upp. allt hvad som kundelemnas under-krig. Kar sådant kallas öfniog? Talaren ansåg det sämre än intet, ty det ledde till förslappning, af disciplin, till en fullkomligen oriktig uppfattning af tjensien och missbruk, hvilka sedan torde behöfva tid att bortarbetas, innan den verkligen duglige officeren framstår. Om nu de anförda förhållandena äro sanna, och talaren vågade tro, att ban sant, men utan skörpa, framställde dem, hvad visar då det bela annat än en fortfarande lumpen håg att flyga bögre än vingarne bära, och lysa för den okunnige, under det att man bedrager ingen annan än sig sjelf. Är det hela en-sådan sammanhängande plan; att den på det ändamålserligaste sätt betryggar utbildandet — talaren ville icke säga af hvad han ansåg vara Sverges bästa sjöförsvar — men af ett sjöförsvar, son. departementschefen symes hylla? Skänker det någon moralisk säkerhet att hvad som i den riktningen sökes, skall vinnas? Må statsutskottet granska dessa förhållanden och lämpa sina åsigter derefter, men må framför allt, slutade talaren, statsutskottet och rikets ständer, under noggrant beräknande af de medel, som för det afsedda behofvet kunna, i förening med statens bästa i öfrigt, göras tillgängliga och, öfvyervägande af grunderna derför, visa sig hylla och genom allvarsam bandling kraftigt göra gällande den åsigt, som, jag tvekarej att yttra det,o n det är nödvändigt för att komma ifrån nu så kallade system, hyses af de dugligaste at de flottans officerare, som egnat hela sin verksamhet och. sin tillgifvenhet åt det yttre sjöför,varet: Att med inskränkning i materielen och inskränkning i personalen framtvinga tidsenlig duglighet för det återstående. (Forts)