Aftonbladet – 24 december 1856, sida 2

Article Image
— Riksbladet berättar, att stateutskot ets utgiftsafdelning nu förehaft frågan om prins Oscars apanage och anslaget för hans bosättning och bröllopskostaad, och: utan någon slags nedprutnirg tillstyrkt de i köngl propositionen äsksde summorna. Propositionen lörer docky-säger Rikebladet, ej utan gensäselse ha gått igenom. — Samma tidning vill veta, att kronpinsen, som den 7 -eller,8 Januari säges anträda iterresan till Kristiania, i måndags haft bos sig församlade. ledamöterna uti den svenskgorskackomitn för frågorna rörande rikenas gemensamma försvar, och förmodar tidningen att komiten då upplöstes. RO — Uppå anmodan. af biskop. Thomander har -jurisprofessorn dr Chr. Naumann öfvertagit inspektoratet öfver Malmö högre Järdomsskola. Professor N. lärer vara den för: ste lekman, åtminstone inom Lunds stift, som innehaft en dylik befattning. — Grefve Lagerbjelke har, : berättar. Friskytten, i konstitutionsutskottet väckt moion, att af rikets ständer åt könungens rådsifvare beviljad decharge icke må vara befrinde för dem från anmärkningar af statsrevisionen. OR — Från Karlskrona skrifves af den 16 d:s: Konteramiralen Virgin afreste härifrån till Köpenhamn förliden söndag, för att der t.v. öfvertaga ministerbefattningen. I lördags uppvaktades hramiralen af de officerare, som voro under häns chefskap kommenderade å verldsomseglingsexpeditionen. nte — Från Upsala skrifves af den 20 dennes: Förliden onsdag kl. 12 på dagen uppvaktale studentkåren med sång e. -o. professoru B. E. Malmström, som under en tid af 8 år förestått. professionoen i estetik. och modern litteratur vid hirvarande universitet, men nw genom e.o prof-ssora Böttigers utvämving till ordinarie professor i nämde ämne afsöder från sin befattning. Vid detta tilfaälle yttrade å studentkårens vägnar dess ordförande till professor Malmström följande ord: Herr professor! Under den tid af 8 år, hr prof. sarit såsom akademisk lärare verksam och med den akademiska ungdomen stått i den närmare beröring, som en akaremisk lärareverksamhet nödvändigt medförer, -har hr prof. förvärfvat sig denna ungdoms aktning, tillgifvenhet och tacksamhet... Då. hr prof. nu lemnar denna sin akademiska verksamhet, och den akademiska ungdomen naturligen utestänges från den närmare och mer mångfaldiga beröringen med den akademiske läraren, är det för denna ungdom ett djupt.naturligt behof att gifva hr prof. ett uttryck af sin aktning, sin tillgifvevhet, sin tacksamhet och sin — saknad; — Den akademiska ungdomen känner djupt och lifligt sin stora skuld till prof., men den uppfattar denna sin skuld såsom förbindande icke biott för sig, utan äfven för hr prof. sjelf. Vi, upsalastudenter, anse, att i samma mån vi känna vår skuld till hr prof. stor, i samma mån är hr prof. kraftigt uppmanad att icke förtröttas; v anse oss i det goda och stora hr prof. redan verkat ega en säker borgen, ega löften och förboppningar för en fortsatt rik verksamhet i vetenskapens tjenst till gagn för en bildningssökande ungdom och till Jycka för det oss alla så dyrbara fosterlandet. — Emottag, hr prof., denna enkla hyllniog af ungdomliga hjertan, emottag detta uttryck af vår aktning, vär tulgifven-. het, vår saknad och våra förhoppningar. — Professor Malmström mottog med synbar rörelse studentkårens hyllning. Södermanlands och Nerikes vation hade nyss förut uppvaktat prof. såsom dess landsman och hedersledamot. Dagen förut hade professor Böitiger af Westmanlands och Dala nation, hvars beåersledamot han är, blifvit helsad med sång och dlefverop. — I Gotlands Läns Tidning för den 5 dennes läses följande om nya offer för den äfventyrliga gotländska vinterpostföringen: Högst beklagligen har åter en hemsk och svår olycka redan drabbat den nyss började vinterpostföringen mellan Klinte: och Böda. Likasom alltid förut, skall säkertäfven denna olyckshändelse framkalla ett hjertligt deltagande. Gotlands Läns Tidovings korrespondent på Klintehamn skrifver derom: Enligt hit ingången underrättelse med postskepparen Törner, som sist hitkom från Böda, erfar man ätt den beklagliga händelsen inträffat med posibåtförarenw P. Eögelund; som härifrån tisdagen den, 25 nästlidne Nov. afseglade till Böda med Wisbyposten af den. 24:e, atthan icze samma dag hunnit landa vid Öland, utan hade båten stannat på ett ref 2 milsöder om Böda, då besättningen varit så förfrusen, att de icke sjelfve förmådde vada i land, utan måst i båten qvarblifva öfvernatten, och först, följande morgon af-kustboerna.bemärktes och af dessa blifvit bulpnpe i land, då dena ena af besättniogen redan var ihjelfrusen, ach de öfrige trenne så hårdt af köld angripne, att fråga lärer vara, huruvida deras lif kunna räddss. Då postbåten om morgonen härifrån afseglade, var vädret ingalunda farligt, men ökades på dagen och öfvergick till:stark nordlig storm med snöyra och köld, hsadan båten blifvit öfverisad och varit i största nöd. Posten är bergad. Enligt af en resande från Böda meddelad underrättelse, hade så väl den redan döde postföraren so: de-trenne andre. varit fastfrusne i isen uti båten och hade måst med yxa derifrån frigöras. Således har redan denna vinter postföringen i öppen båt kräft sitt (eller sina) offer. Det är väl, aw åtgärder för en tryggare postföring genom konungens och poststyrelsens nitälskan redan äro förberedda. De arme, räske posiföra:ne, som emellertid i öppen båt våga lif och helsa, förtjena för sig ;och de sina högaktniog, medlidande och hjelp i nöden. Tidningen tilläggerobiett följande nummer: Den ihelfrusne posiroddarens: namn var: Nils Anderson;. båtekepparen P. Eogeund inväntar att blifva så återstäld, att han kan transporteras till Borgholms lasarett; de tvenne öfrige postroddarne anses snart i det närmaste vära åters:älde. — Man löser i Norrköpings Tidningar: Den 19 dennes bölls uti härvarande societetsbus ett sammanträde med! de personer, som tecknat sig för. delaktighet uti: Norrköpings Enskilta Bank. Sammarkomsten öpprådes å komitersdes vägnar af föbrikören J. A. Arnberg, som till en början rtdogjorde för de af: komitersde södam sista räåmmanträdet vidtagna åtgärder. Teckningslistorna :genomringos cch reglerades till det i oktroiakten bestämda

24 december 1856, sida 2

Thumbnail