Aftonbladet – 23 december 1856, sida 2

middag för den nye chefen hr statsrådet Fihregus. Vi tro oss veta att hr Fåhrei utnämning inom hela tullverket helsats med ett odsc ladt bifall, men om det rättagte och bästa sättet att betyga detta, just är en dylik grann tillställning, derom tro vi tankarne kunna sara delade både inom och utom verket; Nyligen voro ju tullverkets anleten svepta isorgens flörshufva på festmiddagen för frikerre Gyllenhaal. Nu skola de stråla. af glädje för br Fåhreeus. Hvad kunna och böra dessa herrar tro om denna-sorg och denna glädje, och hvad skall verlden i gemen tro-derom? Att känslorna. bom tullverket äro föga logiska. Tänk om derjemte båda gångerne, vid namnens. teckding 8 listan, — och det veta vi iörra gången bestämdt var fallet, — hoå mången el saknadens suck. höjts icke blott. för. festens föremål, utan cck för de 20 .å 30 rdr:denna.draJit ur den förut ng tuöha plåoböken. Mår kan visst låta bli att skrifvå på, men det ser så illa ut; mindre för chefen sjelf, än för de lärmaste förmännen och kamraterna; hörde i då sögas af flere; man grinade och skref jå. Skalldet hu öckså tillgå på samma sätt? För vår: enskilta del. och med våra kända Ågigter i-anslagsfrågor, att nemligen alla öf-ierflödiga utgifter-för statsverket böra undvikas, anse vi dessa festmiddagar vara ett glädjande tecken, ty då, i fråga om ökades anstag tilltjenstemäns löner; staten måste vara Seredd på betydliga uppoffritgar vid denna fiksdag, kunna vi dock Hoppas att sådana ej komnia i fråga för tullverket, när löntagare, iom så rundeligen och rikeligen blöta både ia sorg och sin glädje, och det inom få vector, icke rimligen: lära görarjenspråk på att staten skall ytterligare späcka kassor, så vä! dch lätt fyllda, att de genast öppna sig afsig sjelfva vid första lockelse till ett trefligt ostronkalas.