Aftonbladet – 19 december 1856, sida 2

Article Image
drömmar, af N. Hawthorne. Från en person; som under ett längre deltagande i offentliga värf varit i tillfälle att på nära håll följa friherre af Ugglas offentliga verksamhet, har redaktionen emottagit nedanstående insända artikel: Det var i sanning en stor öfverraskning som officiella bladet beredde allmänheten, då det i tisdags tillkännagaf, att Kongl. Maj:t samma dag utnämt friherre Ugglas till stats råd. Insändaren betviflar att någon utnämning under konung Oscars regering väckt ett så allmänt ogillande som denna; han har icke hört någon taga den i försvar. Svenska tidningens pligtskyldiga, men matta förbön, hvaruti talades mycket omden utnämdes goda vilja, men icke ett ord om hans förmåga eller skicklighet, lärer icke kunna tagasi beräkning. Och hvem annan än friherre Ugglas sjelf och hans mäktiga, efter inflytande på högre ort hungrande anförvandter skulle väl kunna försvara den skedda utvämningen? Man frågar, och det med rätta, hvem friherre Ugglas är? Hvilka de förtjenster äro som kunna berättiga honom till inträde i rådkammaren under en tid, då der behöfves män, men icke någönting annat? -Insändåren kän väl icke nöjak igt besvara dessa frågor, men då han under en längre tid med uppmärksamhet följt junkerpartietss görande: och låtande, så har han äfven egnat friberre Ugglas någon uppmärksamhet och vill derföre nu meddela sina iakttagelser. Insändaren har ända till:tröttbet hört bo: nom af slägtingar och vänner upplöjas och prisas, och redan för tio år sedan anade insändaren att hans slägt ämnade honom-till statsråd, Det har icke saknat intresse.-att gifva akt på alla de genvägar friherre Ugglas valt för att uppnå detta mål. Först sökte och erhöll han adjunktur:i Svea hofrätt, men som det icke gick: nog fort med befordran och tjenstgöringen dessutom förekom altför besvärlig, lemnade han snart den otacksamms hofrätten. der man icke i längden kan nöja sig med den goda viljan. Härefter slog sig friherre Ugglas på -alla möjliga slags småbestyr, som icke behöfva taga hufvudet för mycket i anspråk; han blef ledamot. i er mas. a direktioner, såsom i Jernkontoret, Skandia, att icke tala om styrelsen. för arbetsbostäders upptörande, der hån var ledamot, och måhända i en och annan soppkokningsanstalt. Till och med den förolyckade handelsbanken hade påräknat äran att hafva friherre Ugglas till en af sina direktörer. Det gick slutligen derbän attringen direktion i Stockholm kunde ifrågakomma, u:an att friherre Ugglas deruti ansågs såsom sjelfskrifven ledamot Nu prisade slägtingar och vänner högt -häns ,mängsidighet och ordade idt öchk bredt om det allmänna förtroende han åtnjöt. Som de hade makten på riddarhuset, insatte de hönom i konstitutionsutskottet, der han redan under ett par riksdagar varit ledamot. Nu var allt gjordt hvad göres kunde. Förcen person, :som blifvit-så frampuffad. har det åtminstone icke saknats tilltälle att utmärka sig. : På hVad sätt bar då friherre Ugglas gjort sin förmåga: gällande? Har inom de många direktioner, der han suiit, nigot enda vigtigt förslag utgätt ur hans hjerna? Nej! Han har inträdt i dem, sedan alia besvärliga organisationsarbeten vsrit undargjorda, och sedermera endast utmärkt sig..för undfallenhet: Hvad har friberre Ugglas uträttat i konstitutionsutskott:t? Jol han thar der vid förra riksdagen tillstyrkt den kongl. propositionen om tryckfrihetslagens utstrykande ur grundlegen, en proposition, som nu blifvit af alla fyra stånden, och det nära nog enhälligt, förkastad. Låg. kanske häruti ett bevis på statsmannavishet? Hvilken är den sista offentliga handling, hvarmed friherre Ugglas före utnämningen illustrerat sin mnärvaro på riddarhuset? Jo, han yttrade-sig i lördags mot de ofrälse ståndens rättighet att deltsga i valet till ordförandes i utskotten. Är det i våra dagar som nan räknar detta till förtjenst? I sanning, de ofrä!se stånden, eller snarare borgareoch. bondestånden, veta då hvad de hafva att göra. Eller har måhända friherre Ugglas på riddarhuset väckt och genomdrifvit förslag till några genomgripande organisationer? Nej! hvarken det ena eller andra. Han har icke ens äfventyrat att försvara egna eller andras åsigter, så vida de icke hört till loci-communes. Friherre Ugglas har äfven på riddarhuset varit beskedlig och undfallen. Om han härigenom utmärkt sig framför sina junkekamrater, så har detta skett dels derföre att det alltid är lättare att vara eftergifvande än fordrande, dels ock emedan statsrådstaburetten alltid hägrat för hans Syn, Då insändaren läste att friherre Ug2las i konstitutionsutskottet yrkat på att regeringen skulle dit. öiverlemna de diplomatiska handlingarne rörande neutraliteten och novembertraktaten, Yttrada. han fill on sin Fabbe mede sy TÅ

19 december 1856, sida 2

Thumbnail