Aftonbladet – 15 december 1856, sida 2

4 Få Diskussionerna i tryckfrihetsfrågan. Ridderskapet och Adeln, Konstitutionsutskottets memorial i anledning af den rån förra riksdagen hyilande kungliga propositionen om tryckfrihetsförordningens utgående ur våra grund Isgar och förvandling till civil-läg, företogs såsom förut är nämt i lördsgens. plenum till bebandling, Di kussionen börjades og grefve Lagerbjelke med den anmärkningen, att i våra grundlagar funnes en vängd obetydliga: detaljbestämmelser, som der ej borde: hafva sin plsts.. Detta, sade han, kan väl sysas mindre vigtigt, men medför stora olägenheter; ty uå dessa bestsmmelser ofta fordra förändringar ör att lämipas efter tidsomständigheterna; minskar ådant grundlagens helgd. Den grundsats, som låge sill gränd för den kuogliga propösitiongn, att tryckrihetens allmänna principer borde finnas i grutidlasen, men dess öfriga stadganden tillhöra slimän civillag; vore riktig. Men representationen hade också baft Tätt att: fordra, det regeringen afgifvit försl:g till en stadga för dessa detaljbestämmelser, hvilket -egeringemlika oförklarligt som: fullständigt underåtit. Tryckfribeten har nu så vuxit ia i våra samhällsförbållanden att; så längestatsförfattningens anda efver, den ierg kan borttagas; men rikets ständer kulle illa representera svenska folket om de tilläte .tt några ändringar i garantieroa för en så dyrbar ättighet skedde, utan att känna de bestämmelser som skulle träda i stället, På denna grund yrkade cal. afsleg. Grefve von Platen. Den behandling ämpet redan ått sä väl af den ledamot af konstitutionsutskottet, som yttrat sig, som i det allmänna, gör öfverflödigt .tt vidlyftigt sysselsätta sig dermed. Ämnet vore dock för kärt för svenska bhjertan att ej förtjena någon uppmärksamhet, om blott för uttryckande af förhoppsing och uttalande af allvarlig önskan att ej en an nan gång se det på sådant sätt behandladt. Trodde hvarken på afsigt i hvad nu skett att skada, eller möjlighet att allvarliga tankar på. dylika förändringsr kuvna uppstå annat än genom öfverilningar, förorsakade af missbruk. Talaren underkänner hvarken tryckfrihetens makt eller missbruk. Det voresomisskänligt, att för begagnandet af denna frihet fordras vana å alla håll liksom afven att stora missbruk egt rum; Bättring vinnes icke genom borttagande ur grundlagen af denna en af folkets heligaste rättigheter. Talaren vädjade till alla, som minnas början af 1830-talet, om ej farhågorna och faran då voro större än nu, Det värsta af barna-, att ej säga slyngelåren är genomkämpadt; synd och skada vore då, att slå in på en ny bana, ett nytt uppfostringssätt. Man bör icke slå ihjel barnet, som till upplysning och förädlipg har så goda anlag. för felsteg, som på annat sätt böra och kunna afhjelpas. Man bör helt enkelt föreslå undavrödjandet af hvad som ansvarighetsbestämmelserna eller stadgandet om jurys sammansättning företer bristfälligt, men ej förutskicka förslag, som endast tjena till att rättvist uppskrämma inbillningen. Man bör ej glömma hvad en utmärkt talare på annät rum sagt: — I Låt regenten.yara:en tyrann, låt representationen vara fal och oduglig, låt embetsmännen vara uslipgar ock jag vill härtill lägga, let tryckfriheten vara sjelfsvåldig;, men gif oss blott tryckfrihet, och vi kunna trotsa dem ala att inkrökta en hårsmåns bredd på det allmännas eler den enskiltes frihet och välbefinnande.x b Hr Hallenborg. Att en eller annan ändring i tryckfrihetsförordningen behöfs, kan ej nekas, men at alldeles bortitaga den ur grundlagarne är betänkligt. De garantier, som förslaget till 86 4 skulle lemna, låta visst bra; men den nya lagen, som vi skulle få i stället, kande borttaga hela verkan häraf, så att paragrafen kunde komma att paradera i våra grundlagar blott såsom en vacker fras, och i alla fall vore det osäkert att utbyta hvad vi nu hafva moten kommände okäpdlag. Ptt annat sköl till af:lag är minnet af indragningsmakten,. : Frih. Raab, C. A. Historien visar icke blott samhällens utveckling från absolut monarki till konstitutionel stat, utan äfven mången återgåog från den senare till den förra. Äfsven vår egen kistoria företersådana exempel. Vår mest lysande tid.5den tid