Aftonbladet – 11 december 1856, sida 3

relsen. TRE IR i stans 3 Hö (Insändt.) Den Hriosonska bron emellan. Södermalm ooh b 3. Vv Sedan den första förtjushingen: öfver hr. ; öfverste Ericsons storartade förslag till et jernvägsnät genom Sverge börjat. lägga sig, torde det tillåtas en rare . läktaren-under den iötressanta debatten derom på riddarhuset. fått; ee) Högen är SviDgdl m tillsderäspektive, stånden och smtskotten; c dela oält ds amkomma, med några anmärkningar, viss derpå, ätt hr öfverste Ericson ej illa upptar, ätt en fråga af 8å utomordentlig vigt blit vänd på alla möjliga sidor; eller: ått anmärkningar mot eå viss del af: försläget framkdiimasså PR attide, ändan beslutsfattas, kuwina antingenräf honom sellötinåjfon annan. på wederbörlig; ort vedörläggats Filer ock vi afgörandet få galla hvad de kunna. , Det är endast vid den7 föreslagna bron emellan södra bergen oeh Riddarholnien som insändären skulle vilja framställa åtskilligå tvifyel, hvilka han icke sjelf kan nedtysta. Vr h Huruvida denna jättebro kommer att byggas på stenkistor eller på en fast bank, med en eller flera öppningar för fartyg och båtar, är insändaren icke bekant. Man kan vara förvistad att en sådan man, som öfverste Ericson, vet att göra arbetet starkt, ehuru måhända för andra brobyggare skulle framställa sig, nästan oöfvervinneliga svårigheter. Då-stenkistor på ett sådant djup torde vara mindre användbara, är man böjd att tro att en bank kommer att anläggas. Första frågan blir då: huru hög månde denna bank blifva öfver. vattenytan ? Denna frågas törde ej könna besvaras förr än manwet om: passagen från Riddarhustorget. till Riddarholmen kommer att gå under eller öfver jernbanan, Blir den öfver. banan, så hafva flere deraf följande olägenheter och vådor blifvit framstälda; blir den åter under banan, så måste höjden af brön emellan Söder och Riddarholmen derefter rättas; menantagom, att den endäst göres 2:ne alnar öfver Mälarens högsta vatteayta, som med sleepers, skenor och staket torde göra 3!, ä 4 alnar; antagom derefter, att bronmed 2:ne spår och 2:ne trottoirer måste blifva minst.10 fot bred, och att banken på sidorna, för att kunna bära sig mot vattnetstryckning (särdeles som dess inre curva är Vänd åt den ofördelaktigaste sidan), måste docera fot på fot, så blir banken, beräknad efter sjöns djup, som skall vara 18 famnar, eller 108 fot, plus 4 fot bankens höjd öfver vattnet, plus den dybotten söm möjligen kan finnas dels af naturen, dels i följd af under långliga tider ditfördorenlighet, minst 120 alnar bred i botten. Hvilken förfärlig massa fylnad erfordrås icke till en sådan bänk! Låtom oss nu gå tiden i förväg några år, under hvilka! bron blifvit färdig. :Föreställom oss, att vi efter. dess lårenå frånvaro återvärda Mälareväger till Stockholm, ! I. Långholmssundet, der; den kända taflan framställes för. våra blickar, söker. det forskande ögat efser alla bekanta föremål, men den så lekande och herrliga utsigten öfver Slussplanen med dess rörliga Hf synes icke; endast hufvudet på Karl Johan ochhans svolta häst se vi otydligt öfrer bron; densnedre delen afsdeona sköna staty,är boriskymdå. Samma förhållande; blir, då vi, vandrande öfver Slussplanen; se ut åt Mälaren; endast en bro möter utsigtev, som förr var så Skön, öfver riddarfjärden med dess vackra Stränder, de spända seglen och de fra: sände ångbåtarne. 4 js Denna förlust, torde någon säga, ärobetydlig emot nyttansaf bron. Är det.då!nyttigt att tyenne:trafiker, nemligen till lands och vatten, ju mera de ökas desto mera göra hvarandra förfång, då de, i stället att korsa, borde understödja hvarandrd: -gt : Söm hvar och en-vet ankomrma till Stockholm ofta flere mälareskutor på en gång jutidersstårk yestlig vindssurusskola de-väl. manövrera för att komma, nära brons genomgång och ej blifva drifna på tanken? Skola de på 18 fomnars djup kasta ankar och sedan varpa uppvänkaret för att gå igenom? — änt: ligen hafva de utan fira fått Her seglen och lagt intill öppölngen, men det är uppsjö i Saltsjön och I strömmen är emot; det går långsämt; just som etth fartyg-ligger vid bron, kommerjernvägstränen Och måste stanna, fpassagerarnb knötå, och besättningen på fartyget larmär: is 3 ! Huru. skola fartygen manövrera för alt komma ur! hamnen ut på Riddarfjärden? skola de först hissa segel för att komma still jernbanan och sedansfira för attihala igenom? (IDessa spörjsmål torde endast erfarne sjömän kunna besvara; men visst är, att mången, särdeles: för seglare) dyrbar! stund går derigenom förlorad; och troligt! ärfäfven! att den välsig nelse,som allmänt :skommer att.utfalas öfver den frej: daderjernvägsbyggaren i Sverge, icke så sällan torde blandasmed.uitryck.af motsatta känslor från en och annan sjömans grofva läppar: Insändaren erkänner villigtsin bristande insigt uti detta ämne, och att af detta skäl, nu som vanligt, frågor framkommit, som äro lätt besvärade) sanit mö ser den anmärkningen: det är lätt att klandra, men svårt att uppgifva bättre förslag. På det han ej helt och hållet må göra sig saker till denna beskyllving, vill han dock framkasta ett förslag, som, om det -ej är salldeles nytt, eller bättre; dock är ett förs!ag, som åtminstone duger att förkasta; om icke för annat, derföre att det är ofören? ngt med den vackra idea att förena de sön:a och norra jernvägarne i en bangård. g Förslaget är: att flytta jernvågen i Stockholm till annat ställe, t. ex. till Kastellholmen, hvilken till staden skulle aflåtas. Banan skulle enligt öfverste Ericsons plan gå utefter Skinnarviksbergen till nuvarande jernvågen, det hus, uti hvilket jernvågens kontör nu äro inredda, äfvensom de. .bredvidliggande mindre husen, skulle rifvas så att platsen-midt emot. Kornhamn blef öp-pen och hela nuvarande jernvågen från Mälaren till Saltsjön göres till bangård; a Från denna bangård skulle en hästbana anläggas längs hela Stadsgården ända till Stora varfvet. En ångbåtskommunikation skulle om sommaren inrättas: emellan denna bangård och den norra vid Röda bodarne. MIKE og Fördelarne häraf skule blifva: Att jernvågen kom -attliggä midt för hamnen så att fartyg kunde lägga til rundt omkring hela Köl men för att lasta eller lossa, i stället för att nu vå gen ligger på ena ändan af hamnen och afta dessa arbeten måste besörjas medelst pråmar. Att stora, magasiner ej. behöfra byggas vid jorsi ål.