STOCKHOLM, den I Dec. — Vi anförde i. går de skäl, som i vår tanka kraftigt tala för antagande af det hvilande förslaget till ändring i 109 8 regeringsformen och 80 S riksdagsordningen angående rättigheten att under någon viss kort tid prorogera riksdagen. Vi återkomma till några af de i öfrigt hvilande förslagen till ändringar i grundlagen, hvilka kommazatt om lördag afgöras. Beträffande sdet vigtigaste af dessa, om upphäfvande af tryckfrihetsförordningens egenskap af grundlag; så lärer väl dets öde nu merd icke kunna betviflas. Frågan blir väl nu egentligen endast om det mer eller mindre högtidliga sätt, hvarpå jordfästningen skall firas. I detta hänseende skulle man väl å ena sidan kunna tycka detta omogna förslag icke vara förtjent att på annat sätt än Ii tysthet begrafvas,, men å den andra sidan synes det vara af politisk vigt för framtiden att nationens representanter och frihetens vännerså mangrant som möjligt afgifva sin öppna protest emot detta försök att undergräfva grundvalen för hela vårt konstitutionella statsskick. Vi förmoda således att icke blotti borgareoch bondestånden, utan äfven hos presteståndet samt ridderskapet och adeln många röster komma att vid förkastandet höj: sig mot den kongl. propositionen; fostret af en reaktionär syftning hos vår regering, hvilken vi hoppas nu hafva lemnat rum för något upplystare åsigter. et dernäst vigtigaste förslaget torde vara det om en utvidgad representation för städernas invånare. (11 och 14 S riksdagsordningen.) Det innebär ett försök att i. konstitutionelt hänseende ur det gamla skråtvånget frigöra det med den nuvarande inskränkta valrätten; och med den förändrade ställn ng det egentliga borgerskapet i vår tid intagit, tämmeligen ensidiga stadsmannaintresset, återgifva detta intresse dess fordna vd och betydelse samt inom representationen åt nu orepresenterade medborgare, åtminstone istäderna, inrymma en. plats, hvarigenom jemväl ett :steg kan anses vara taget till förberedande af en allmännare valreform. Det förtjenar således efter vår tanka att understödjas af alla fraktioner bland detliberala partiet. Yu 5 Förslaget utgick från förra riksdagenskonstitutionsutskott med anledning af en motion af representanten för Göteborg hr Björck, som afsågren vida mer omfattande reform, nemligen upptagande inom börgareståndet :af oreEE R fastighetsegåre och näringsidkare ådei städerna och på landet, hvaremot, som läsaren förut känner, det nu hvilandeförslaget lemnar rösträtt endast åt idkare i stad af yrkenyssom till borgerliga näringar räknas, städernas magistratspersoner, husegare eller egare af stadsjord, som ej är frälseman eller börer till presteståndet; hvarförutan, enligt de modifikationer förslaget erhöll inom börgareståndet samt ridderskapet och adeln, från valrätt skulle vara.undantagna gemenskapen vid armån och flöttan, vaktbetjente, enskilta tjenare, daglönäre, de som försörja sig med tillfälligt ar eller endast för sjelfförsörjning ega utöfva något yrke. Det är oss ett nöje att här anteckna, att det: sålunda modifierade förslaget på riddarhuset icke fann motsägelse af någon annan än en ultrakonservatif ledamot, men: deremot förordades af grefvarne Lagerbjelke och ÅA. G. Gyldenstolpe jemte friherre Rudolf Cederström, samt utan votering biträddes af ridderskapet och adeln. it I presteståndet yttrade sig doktor Sandberg, prosten Gahne, professor Agardh och lektor Sonden för förslaget, hvaremot det bestriddes af några. högkonservativa ledamöter. med hvilka majoriteten instänmide. Inom borgareståndet väckte förslaget motstånd hufvudsakligen af de fyra representanterna för Stockholms handtverkare samt reresentanterna för Karlskrona och Karlstad, varjemte hr Björck, understödd af lr Falhem, vidhöll sin mera radikala åsigt. Amendementet om undantagen föreslogs deremot af br C. F. Wern. och biträddes af 20 ledamöter mot 18. I bor deståndet bifölls förslaget utan den af adeln och borgareståndet beslutade modifikationen, och vid den slutliga voteringen i förstärkta konstitutionsutskottet gillades det i dess nuvarande skick med 62 röster mot 17. hvilka sistnämda således sannolikt tillhörde presteståndet. j I det skick förslaget nu befinner sig innebär det egentligen ej något annat än en återgång till det urspryngliga, då stadsinvånare ansågs liktydigt med borgare, emedan det först var under 17:de seklets strängt tillämpade skråsystem, som det ännu gällande burskapsbegreppet vann burskap. ör vår del kunna vi icke godkänna vigten af de emot förslaget gjorda invändningar. Det är sannt, att det kunnat varå mera rädikalt, att jemväl fabriksidkare å landet kunnat. inrymmas valrätt,. samt.i synnerhet att redaktionen af undantagen kunnat vara bättre uppstäld; men tnder nuvarande frn skulle utan tvifval valrättens utsträckning ti på landet bosatte handlande och fabriksidkare, så vidt-dessa skola få plats i borgareståndet, möta flera svårigheter, utom det att det innebär ett slags ensidig utveckling af den prineip, som nu gäller, eller att städerna skola representera ett särskilt näringsintiesse inom samhället — en princip, som i det nu hvilande förslaget är förkastad och hvari en af dess förnämsta förtjenster i vår tanke beae AA RAR RR AR AL KR Rn