Aftonbladet – 11 december 1856, sida 2

6 SN rn edan kan synas deraf att frågornes antal enlast blifvit minskadt med 56, eller från 371 ill 315: För öfrigt, fastän hrr komiterade haft sig ippdraget att utarbeta sitt förslag så, att inehållet af vår nu gällande katekes måtte mufvädsakligen förblifva oförändradt, är dock aturligt, att, huru troget man än må vidslifva det gamla, likväl svårligen: någon omrbetning kan göras, utan ätt ett och annat ägges till eller tages bort. Hvarje tid har ina särskilta strider, idder, sträfvanden, be10f och önskningar. Vår tid har jemväli eligiöst och ky.kligt hänseende varit en högst lig tid, och många nya högre och renare, gst fruktbringande ideer hafva jemväl i detta änseende allt. mer börjat få. insteg i tänkeättet. Att många sådana också, utan att träda len kyrkliga ortodoxien för nära, kunna in ymmasvjemväl i-en för hela kyrkan gällande skrift, härpå är vår af den; odödlige Wallin 1tarbetade psalmbök ett bevis. Hur många nöga och upplyftande sant kristliga ideer utelas ej uti denna (t. ex. den om Jesu-åndiga verldsregering och hans rike på jorden; hans sannings.. och kärleks. segerkraft öfver mörkret och ondskan m. fl.), till hvilka ännu ati reformationsseklet knapt något spår framskymtar. Det föreliggande katekesförslaget har äfven tskilligt att bjuda på, som icke finnes i den nu gällande katekesen; men huru beskaffadt är detta nya? Om man i ett förslag till en kateketisk lärobok för församlingen; uppgjordt af sådanaskyrkans män som herrar komiterade, väl måste, på förhand vara.beredd: på ett strängt fasthållande sf den kyrkliga ortodoxien, så kunde mamdockvänta, att i ett förslåg till katekes; utarbetadt 40 år efter den Wallinska psalmboken, dessa och många andra höga sanningar, som: Junder de senare årens lopp jemväl på vårt språkvi åtskilliga skrifter vit uttalade, icke skulle alldeles —hafvalencnats ur sigte. Förgäifves skälle man här jöka någon tanke, som framställer vår kristliga läras höga föremål i något högre ljus; än den gamla katekesen. Om Gud och hans högac egenskaper; om Kristus : samt om iden badliga förnyelse, söm geriom hononr blifvit verkad i verlden, om synden ock det oäda samt.om betydelsen saf. vårt kristna namn. 0. m. s. har intetörd blifvit sägdts som icke redan i den nu gällande katekesen blifvit lärdt. Kortligen: af hela den utveckling, som, oaktadt alla kyrkliga fjettrar.. jemväl i religiöst och sedligt hänseende inom protestantiska kristenheten ;blifvit gjord, framskymtar intet spår i det af herrar komiterade. uppgjorda katekesförslaget. 2 t så n Också; om i det Bela förslaget utmärker sig framför den gällande Kalekeeen genom klarhet -och. reda i-framställningssättet;. lider det icke desto: mindre af sotydlighet just uti stycken, i hvilka, såsom vi hålla före, den största klarhet och bestämdhet äro erforderliga. Sålunday tillshvilken-religiös meningsfraktion man i öfrigt må höra, skulle otvifvelaktigt hvar och en erkänna läran om Nya Födelsen såsom en af vår kristliga läras hufvudpunkter. Det ligger: då icke liten makt uppå, att med klarhet framställes det nya förhållande till Gud, i hvilket menniskan genom denna pånyttfödelse försättes samt det nya sinne, som härigenom uppkommer hos henne, så väl till dettasinnes egen beskaffenhet som till dess motsats emot det annars hos menniskan förhandenvarande oomvända sinnet. Nå väl, i katekesförslaget säges nu visserligen (fr. 279), att genom den nya födelsen uppkommer hos menniskan nytt förstånd, ny håg och nya krafter att göra Guds vilja. Men då nu redan i första stycket det späda barnet undervisas, att det genom dopet har iklädt sig Kristum samt derpå ytterligafe i fr. 274, att det om jopet blifvit pånyttfödt till det if, som i Gud är,, men uti fr.. 76 åter under. visas, att den medfödda benägenheten till det onda. sldrig kan här i tiden hos oss tillintetföra så lärer för hvar och en blifva omöjigt att begripa, hvari den genom nya födelgen uppkommande förändringen hos mennigkan skulle: bestå; eller att med den ledtråd, katekesförslaget gifver vid handen; kunna pröfva sig sjelf, huruvida man verkligen är pånyttfödd eller icke. Just uti en fråga, som är bland de mest maktpåliggande för det kristna lifvet samt hvarje enskilts frid och samvetsro, lemnar alltså katekesförslaget sina läsare i ett egyptiskt Mörker. Men: fastän;såsom sagdt, med hänsyn till det väsentliga för all religionskunskap det utarbetade förslaget icke innehåller något nytt, hafva icke desto mindre åtskilliga tillägg blifvit gjorda, Ja, komiterade sjelfva upplysa derom i en till Kongl. Maj:t afgifven skrifvelse, hvilken såsom förord föregår deras förslag, att 27 blifvit: tillagda, Men dessa tillägg bestå hufvudsakligen uti återupptagandet af skolastiska dogmer och bestämningar, dem redan vår nu gällande katekes ansett öfverftödiga och utan.gagn -för det. religiösa lifvet. Så får man t. ex. veta, att Gud, förutomi sina andra höga egenskaper; äfven är vsalig, om hvilket Lindblom förmodligen aktat onödigt undervisa någon. Sammaledes har, vidkommande treenighetsläran den gamla skolastiken ati sin uråldriga form blifvit återupptagen. Vi intaga en enda fråga såsom prof på beskaffenheten af de tillägg, som i förslaget blifvit gjorda: vä 1102. Hvad hafve vi att märka, när vi tale om tre personer i Gudomsväsendei? 1. Att de. icke. få betraktas. såsom tre personer bland.menniskor; ty tre menskliga personer. äro tre Nå men:de-tre gudomspersonerna äro en:enda i 2Att dem emellan icke är någon skilnad till id, värdighet och fullkomlighet; ty all gudomens ullhet är i hvärsöchten af gudomspersonerna. I Men -har nu hvarjehanda föråldradt dogmaiskt kram blifvit tillagdt, så har å andra silan äfven åtskilligt blifvit borttaget. Således var frågan: Aro barnen pliktige att lyda sina nl dane 2 allt? blifvit borttagen: Herrar At randen rt