Aftonbladet – 6 december 1856, sida 1

gång ideal och närvarande verklighet. Den dle sjuklingen har kommit liksom för att säga: Gif mig en stor tanke, att värma mig vid, förrän jag dör)! Kongressen är emellertid långt ifrån fullip Många personer sända äfven genom bref intyg om sin önskan att kunna komma, och om sin ledsnad att vara förhindrade; bland dessa den verksamme menniskovännen lord Ebrington, som förlorat sitt ena öga under inträngands i ett af Londons mest usla tillbåll, och som, ännu lidande deraf, hindras att hor igen förena sig med kongressen, Emellertid märkes i dess samlingerum ingen lucka; der är alltid fullt hus, Midt öfver den stora församlingen sitter i fomien af salen, på en hög estrad, dess direktion, med presidenten i midten. och i halfkrets omkring denna vice presidenterna, som blifvit valda för de åtskilliga sektionerna. Dessa senare församlas till rådplägning kl. 9 hvarje morgon; den allmänna sessionen först kl. I eftermiddagen. De flesta af direktionens medlemmar innehafva betydande embeten i statens tjenst och utmärka sig genom skarpt bestämd individualitet. Om någon af församlingen varit mindre klar öfver kongressens än lamål eller mindre varm derför, så blef detta annorlunda efter residenten hr Rogiers vältaliga inträdestal, hvilket elektriserade bela församlingen och emottogs med starka enhälliga bifallsyttringar; så äfven helsningsorden af nuvarande justitisministern hr Dedecker. Men du bar längesedan. läst i tidningarne dessa förträffliga tal, och såkert har du då, liksom vi vid kongreasen, anat skönare dagars ankomst, då du hört statsmän förklara frågorna om förbärtringen at massornas moraliska och materiella vilkor vara af högsta och heligaste vigt för tänkaren och statsmannen, och sökandet